KRIGSMAKTEN Det år 1958 fattade riksdagsbeslutet om försvarets utformning för de närmaste 3—4 åren har styrt utvecklingen inom krigsmakten under 1959. Beslutet innebär betydande reduktioner av samtliga försvarsgrenars krigs- och fredsorga-nisationer. I gengäld eftersträvas en höjd personell och materiell kvalitet inom den givna ekonomiska ramen. Försvarsbeslutet 1958 innebär ingen bunden försvarsorganisation, som kan väntas bli bestående för lång tid. Den utgör endast statsmakternas ställningstagande till kostnadsramen för en viss period. Beslutet förutsätter, att inom den ekonomiska ramen, som vidgas med 216 proc, varje år för teknisk utveckling, skall en fortlöpande modernisering på alla områden äga rum, varigenom den relativa för-svarseffekten i förhållande till andra makter skall kunna bibehållas. Genom rationalisering gjorda besparingar skall även utnyttjas för detta syfte. Försvarsproposition och riksdagsbeslut avseende budgetåret 1959/60 följer principerna från 1958 och anger de totala försvarsutgifterna till 2 776 milj. kr. Den 11 maj ingav chefen för marinen ett förslag till Kungl. Maj:t rörande marinens utveckling under en sjuårsperiod — Marinplan 60. Marinplan 60 medför, att marinen inte anser sig kunna godta den för de närmaste åren sjunkande medelstilldelningen för marinen, som förutsattes i 1958 års försvarsbeslut. Därför har den ram för marinen, som angivits i ÖB direktiv, överskridits av marinförvaltningen med 25,4 milj. kr. I de övriga försvarsgrensförvaltningarnas äskanden för budgetåret 1959/60 har flygvapnet överskridit sin ram med 23,6 milj. kr. och övning vid P 2 med pansarvärnsroboten SS 11. 6 81