figurer till rundabordskonferenser i olika ämnen, t. ex. Utblick mot 60-talet, Skolans bildningsmål och differentieringen och 60-talets politik. Ett tekniskt spännande företag utgjorde den ”Radio-Link”, som i december arrangerades i en direktsändning med öppna ledningar till Moskva, New York och Manchester, där i respektive städer medverkade de kända rymdexperterna professor Blagonravov, dr Porter och professor Lowell. Sändningen leddes av Bengt Feldreich i Stock-holmsstudion, där även docent Nicolai Herlofson och en grupp svenska frågeställare befann sig. Av debatterande karaktär var också serien om Tio Guds bud, där i varje program två personer med olika uppfattning diskuterade ett bud. Kina, Indien och Grönland hörde till de viktigaste resmålen för radions utsända. T. G. Wickbom reste under våren med transsibiriska järnvägen till Kina, varifrån han gav flera uppmärksammade rapporter. Två resenärer begav sig till Indien, Torsten Eliasson, som under våren gav engagerade skildringar av indiskt samhällsliv och sociala förhållanden, och Sven Jerring, som vid jultiden följde statsministern på dennes resa. Jerring ådrog sig vid fall i en trappa ett revbensbrott, som blev orsak till att han på nyårsaftonen inte kunde tjänstgöra som hallåman för trettiofemte gången i oavbruten följd. Vid sin resa till Grönland beträdde Lars Hansegård för radions resande reportrar jungfrulig mark. Ute i angeläget ärende var Maj Ödman som under hösten besökte flyktingläger i Centraleuropa och arabländerna. Hon redovisade även i ett antal program resultaten av en sociologisk undersökning om Fruar i ytterort. För mänskligt engagerande insatser svarade även Gabriella Garland, som i tre program intervjuade anhöriga till en alkoholist, en fängelseintem och en sinnessjuk. Lis Asklund tog i två program upp adoptivbarnsproblem. Ett mänskligt såväl som samtids-historiskt dokument var Anton Nilssons skildring av sin uppväxttid, sprängningen av Amalthea och den långa fängelsetiden. Frågeprogrammet Vet ni vad? samsändes efter Nils Erik Bæhrendtz tillträde som TV-chef med televisionen, men radion prövade även andra programformer med uppgift att i en lättsam form presentera ett ambitiöst innehåll. Ett exempel på det var det nya frågeprogrammet Demaskering med syskonparet Astrid Lindgren och Gunnar Eriksson som i det närmaste oslagbara tävlande. I Samvetsfrågan fick en lyssnarjury fälla utslag rörande en persons handlande i en konfliktsituation. Lyssnarna inbjöds även till omröstning om den bästa kärleksromanen. Valet föll på Kristin Lavransdotter, som därefter lästes som radioföljetong. Svenska folkets naturintresse tycks av många tecken att döma vara mycket stort. Det visade sig också i mottagandet av Nils Linnmans naturmagasin Utflykt, som trots ett ofta ganska specialistbetonat innehåll visade höga lyssnarsiffror vid flera undersökningar. Flitigast och morgonpiggast under det gångna radioåret var utan jämförelse Maud Reuterswärd, som nästan varje dag svarade för den stående programpunkten Almanackan. Internationell musik — och svensk Det ligger i sakens natur att Musikavdelningen är radions mest internationellt inriktade avdelning. Inte bara så att den har hela den stora musikrepertoaren att ösa ur. Den kan utan hinder av språkgränser engagera utländska dirigenter och solister att framträda i svensk radio och den kan upprätthålla en vittförgrenad och omfattande utbytesverksamhet med radioföretag i andra länder. Vad detta betyder inte bara för den musikaliska standarden i programverksamheten utan framför allt för den moderna inriktningen och den internationella orienteringen i dagens musikliv behöver väl inte påpekas. Radiopubliken kunde under det gångna året genom ofta direktsända (och i flera 142