Som ett månlandskap tedde sig marken vid Vattenfalls kraftstationsbygge i Lule älv, där 17 miljoner kbm jord och sten skall flyttas. Längst upp t. v. visar ett tvärstrim-migt räcke den blivande dammens höjd. den svenska och därefter kunde de tre stålaluminiumlinorna med hjälp av en traktor dras över älven. Genom samkörnin-gen mellan Sverige och Finland nåddes ett mera ekonomiskt utnyttjande av de båda ländernas kraftproduktion. Vattenfallsverkets transformatorstationer utan bemanning, manövrerade med hjälp av radio, togs i bruk inom Älvkarleby kraftverks försörjningsområde genom att 8 stationer sattes i radiolänkförbindelse med en 85 meter hög radiomast, varifrån kabelförbindelser fanns till ett kontrollrum. Därifrån kunde stationer från Rimbo i norr till Nynäshamn i söder styras. Den såvitt man visste största gasturbinanläggningen i världen, Stals 40 000 kW-turbin strax intill Västervik, togs i bruk av vattenfallsverket. Sådana kraftanläggningar utmärkte sig för låg investeringskostnad och mycket kort igångsätt-ningstid, medan däremot drift- kostnaden ställde sig relativt hög. Den var därför avsedd för att ta topparna i elkraftförbrukningen. En ugnskonstruktion för torv, träflis och annat gasrikt och fuktigt bränsle provades. Denna svenskuppfunna rökfria ugn grundade sig på principen att förbrän-ningsluften så att säga passerade två gånger igenom eldhärden. Byggnadsteknik Den praktfulla samfärdsleden mellan fastlandet över Stenungsund till Tjörn började närma sig färdigställande. De två bågarna av stålrör med 3,8 meters diameter och en längd av 278 meter som skulle uppbära bron över Askeröfjorden innebar en ny konstruktionsform. Utredningarna om brobyggnad över Öresund sammanfattades i ett tal av kommunikationsminister Skoglund. De olika alternativ som framkommit drog kostnader från en halv miljard till ett bra stycke över en miljard. Efter den olustiga tveksamheten beträffande Stockholms flygplats och den häftiga diskussion som pågått om läget för densamma var det en glädje att konstatera, att den första etappen av byggnadsarbetena vid Arlanda kunnat gå betydligt snabbare än vad som beräknats. Det utomordentliga torra vädret och ett stort uppbåd av maskiner hade gjort det möjligt att få den första landningsbanan färdig ungefär ett år tidigare än väntat. Den mätte 3 300 meter med 45 meter bred be 185