Raoul Wallenberg rysk fånge ännu 1953? T Tppgifter från flera av varandra oberoende hemvändande krigsfångar i Ryssland om att Raoul Wallenberg efter 1947, då han enligt rysk uppgift skulle ha avlidit i Ljubljankafängelset i Moskva, befunnit sig i sjuk- och isoleringsavdel-ningen i Wladimirfängelset ett 20-tal mil öster om Moskva, föranledde den 9 fabruari en ny svensk diplomatisk aktion. Svenska regeringen utfärdade på kvällen den 28 maj följande kommuniké i saken: ”1 sin not till den sovjetiska regeringen den 19 februari 1957 uttalade svenska regeringen att den förbehöll sig att ställa till förfogande det ytterligare material rörande Raoul Wallenberg, som bedömdes vara av betydelse för fortsatta undersökningar i Sovjetunionen. De svenska myndigheterna har fortsatt att noggrant pröva alla spår, som avser Wallenbergs vistelse. Härvid har det till deras kännedom kommit flera utsagor från personer som återkommit från sovjetisk fångenskap, av innebörd att Wallenberg efter år 1947 funnits i ett fängelse i Wladimir, ungefär 20 mil öster om Moskva. Med anledning av dessa uppgifter har svenska regeringen i en not som överlämnades till sovjetiska utrikesdepartementet den 9 februari 1959 hemställt, att en undersökning skulle göras för att fastställa om Wallenberg vistas i Wladimir. Såsom svar härpå meddelade sovjetregeringen den 6 mars 1959 att den vidtagit sådana undersökningar som begärts i den svenska noten, men att dessa inte bringat i dagen några nya uppgifter i frågan och att den svenska regeringens informationer om Wallenbergs vistelse i Wladimir icke bekräftats.” De av svenska regeringen åberopade vittnesutsagorna, viika avgetts av personer av skilda nationaliteter, som under 1950-talet frigetts ur sovjetrysk fångenskap, synes ge stöd för att svensken levde inte endast sommaren 1947 utan i varje fall ännu så sent som efter tidpunkten för Stalins död 1953. Håkan Westergren, Claes-Håkan Westergren och Inga Tidblad i Riksteaterns Shakespeareprogram ”Vad ni vill eller Som ni behagar”. Skolteater: Äventyr med gammal bil. Barnpjäs av Per Sjöstrand. Regi: Per Sjöstrand. Riksteaterns höstrepertoar Till städer och större orter: Vad Ni vill eller Som Ni behagar. Scener ur tre Shakespearekomedier. Regi: Börje Mellvig. Henrik IV. Pjäs av Luigi Pirandello. Regi: San-dro Malmquist. Ätt tiga. Pjäs av Roman Brandstaetter. Regi: Stig Torsslow. Termopyle. Pjäs av H. C. Bränner. Regi: Rune Carlsten. Älskar — älskar inte. Komedi av Louis Ver-neuil. Regi: Gösta Cederlund. Primadonna. Komedi av Marc-Giibert Sauvajon efter Somerset Maughams roman Teater. Turné: Birgit Linder. Regi: Gustaf Molander. Röda rosor. Operett av Franz Lehår. Regi: Leif Amble-Næss. Maritza. Operett av Emmerich Kålmån. Turné: Stora teatern. Regi: Eugène Gabay. Barberaren i Sevilla. Opera av G. Rossini. Turné: Kungl. teatern. Regi: Göran Gentele. Till mindre orter: Domaren. Pjäs av Vilhelm Moberg. Regi: Willy Peters. Pygmalion. Komedi av G. B. Shaw. Regi: Eva Sköld. Sommarlov. Komedi av Jacques Vilfrid. Regi: Gösta Terserus. Skolteater: Scapins rackartyg. Komedi av Molière. Regi: Kurt-Olof Sundström. Vår egen ö. Ungdomspjäs av Leck Fischer. Regi: Claes Sylwander. Radiobragden. Ungdomspjäs av Charlotte B. Chorpenning. Regi: Jerk Liljefors. Tjuvar ombord. Barnpjäs av Per Edström. Regi: Per Edström. 222