alla intriger och ljusskygga affärer. I amerikansk press beskrevs han som den som verksamt bidragit till att avslöja den amerikanska proffsboxningens förbindelser med den undre världen. * Årets tio främsta svenska idrottsmän korades traditionellt av Stockholms sportjournalister och Ingemar Johansson blev den mest överlägsna segrare, som någonsin toppat listan. Den fick detta utseende: 1) Ingemar Johansson, boxning, 874 poäng; 2) Dan Waern, löpning, 775; 3) Agne Simonsson, fotboll, 732; 4) Sixten Jernberg, skidor, 488; 5) Bibbi Segerström, simning, 385; 6) Sten Lundin, motor, 355; 7) William Thoresson, gymnastik, 278; 8) Birger Asplund, fri idrott, 277; 9) Stig Pettersson, fri idrott, 239; 10) Göran Karlsson, cykel, 195 poäng. Svenska Dagbladets guldmedalj för årets främsta idrottsbragd tilldelades fotbollsspelaren Agne Simonsson. Ingemar Johansson kunde inte komma ifråga på grund av statuterna, som icke medger professionell idrottsman att få medaljen, och Dan Waern icke heller, då han tidigare fått den. Agne Simonssons bragd var hans avgörande insats i fotbollslandskampen på Wembley, där han genom två smarta mål fick matchen att vända, sedan England haft ledningen med 1—0. Agne Simonsson fick också ST:s guldboll som årets främste fotbollsspelare. Svenska Dagbladets guldfackla till årets bästa skolpojke och skolflicka i idrott tilldelades simmaren Per-Ola Lindberg, Norra latin, och simmerskan Bibbi Segerström, Skarpnäcks folkskola. Bibbi Segerström utsågs också tillsammans med bågskytten Sigrid Johansson till ”årets idrottskvinna”. * Idrottsåret 1959 fick i mycket sin prägel av de olympiska förberedelserna till vinterspelen i Squaw Valley och sommarspelen i Rom. Det rent nationella programmet dominerades av serierna i fotboll och i ishockey. Ishockeyn ökade enormt i intresse och vid årets slut fanns 32 konstfrusna banor i landet. Allsvenska fotbollens första serie efter omläggningen till vår—höst i stället för tidigare höst—vår vanns av Djurgården på 32 poäng före Norrköping 31 och IFK Göteborg 30. Nedflyttade blev Halmstad och GAIS och nya lag till starten på våren 1960 blev Degerfors och Jönköping. Landskamperna slutade med seger över Portugal i Göteborg med 2—0, över Danmark i Köpenhamn med 6—0, med nederlag mot Ungern i Budapest med 2—3, seger över Finland i Malmö med 3—1, över Norge i Göteborg med 6—2, över England i London med 3—2 samt slutligen nederlag mot Irland i Dublin med 2—3. Fria idrotten kunde glädja sig åt ett tydligt uppsving. 22 nya rekord sattes i de manliga grenarna, 15 i de kvinnliga. Dan Waern var den dominerande gestalten med 8 nya rekord, därav 2 världsrekord, båda på 1 000 meter. Han vann samtliga landskamper där han startade. Fyra landskamper utkämpades: mot Italien i Malmö 113—98, mot Finland i Göteborg 200—209, mot Norge i Oslo svensk seger med 117—94 och mot Frankrike i Paris fransk seger med 109—103. Landskampen mot Finland, som utkämpades med tre man från varje land i varje gren, var den bästa på många år och Sverige ledde i poäng, då tre grenar återstod. I juniorlandskampen mot Norge och Finland i Stockholm segrade Sverige med 142 poäng före Finland 132,5 och Norge 129,5. De stora stafettlöpningarna i Stockholm vanns båda av utländska lag: BUL från Norge vann SvD:s stafett och Turun Urheiluliitto från Åbo DN:s stadslöpning. * 258