Maxwell Anderson Johan Böjer Gunnar Castrén Vid Maxwell Andersons bortgång skrev Per-Erik Wahlund i Svenska Dabladet: ”På senare år har teaterkritiker, som Josef Wood Krutch och i synnerhet Eric Bentley, utsatt hans livsverk för ganska besk kritik ... På 1930-talet hade han ändå åtnjutit åtminstone halv världsberömmelse och hälsats som O’Neills arvtagare och vederlike i amerikansk dramatik... Att han var både en dramatiker och en poet av format går knappast att bestrida; i alla händelser bidrog han med några karakteristiska drag i mellankrigsteaterns ansikte .. Johan Böjer Den norske författaren Johan Böjer avled den 3 juli under en resa i Opdal, 87 år gammal. Som folklivsskildrare och fullfölj are av den episka traditionen i Norge hade han säkrat en väsentlig ställning i sitt lands litteratur. Johan Bojer kände inte sin fader och uppfostrades hos en fiskare vid Trondheimsfjorden. Han debuterade vid 22 års ålder med skådespelet En moder i Trondheim och for till Paris, där han kom in i de litterära kretsarna kring Strindberg och Hamsun. Bland talrika, till flera språk översatta romaner märks Liv (i911), Den store hunger (1916) och Dyrendal (1919). Gunnar Castrén Den finländske litteraturhistorikern professor Gunnar Castrén avled den 4 november i en ålder av 80 år. Han spelade en central roll i litteraturforskningen i Finland. Från 1924 till 1945 var han professor vid Helsingfors universitet. Vid Gunnar Castréns bortgång skrev Gösta Attorps i Svenska Dagbladet: ”Hans naturliga plats var arbetsrummet med böcker från de fyra sista seklerna. Han läste och förstod med tanke och känsla: vidsynt, varsam mot levande och döda, plågad när han måste komma med kritik. Men från detta tysta arbetsrum tvekade han aldrig att stiga ut under ofärds-år, brytningstid och språkstrid ... Han skrev om Gustaf Philip Creutz men också om samtida som Juhani Aho, Runar Schildt och Werner Söderhjelm. Som porträttmålare är han följsam, mjukt nyanserad, objektiv så långt det går att vara det, strävande efter full rättvisa. Samma egenskaper präglar hans skildring av tiden 1870 —1914 i Schücks svenska litteraturhistoria.” Cecil B. De Mille Den amerikanske filmregissören Cecil Blount De Mille avled den 21 januari, 77 år gammal. Han var den mest berömde av Hollywoods veteraner och mästaren i fråga om storfilmer — i ordets bokstavligaste bemärkelse. Han började vid teatern men övergick 1913 till filmen. Från 1923 ägnade han sig främst åt kolossalinspelningar över bibliska eller historiska ämnen, t. ex. De tio budorden, Konungarnas konung, I korsets tecken och Cleopatra. Senare sökte han sig också gärna till ämnen från de amerikanska nybyggarnas tid såsom Vår ungdoms hjältar. Någon konstnär i djupare mening var han inte men en utomordentlig tekniker med sinne för historiens dramatik. 299