Januari 8 General Charles de Gaulle, som 21/12 1958 valdes till den femte franska republikens förste president, tillträder ämbetet. En ny högerbetonad koalitionsregering bildas av f. justitieministern Michel Debré. Socialistpartiet medverkar ej längre. Antoine Pinay förblir finansminister och Maurice Couve de Murville utrikesminister. Jacques Soustelle, ledare för partiet Unionen för den nya republiken (UNR), har gjort anspråk på en nyckelpost men blir minister utan portfölj. Regeringens program godkännes 16/1 av nationalförsamlingen med 453 röster mot 56 och ett 50-tal nedlagda. Se 15/1 och Utrikespolitisk översikt. General Humberto Delgado, oppositionens kandidat vid presidentvalet i Portugal i juni 1958, avskedas. Han får asyl på Brasiliens ambassad. Se 18/6. 9 Efter öppnandet ay kongressens session i USA bebådar president Eisenhower i sitt budskap om tillståndet i unionen en balanserad budget om 77 miljarder dollar. Budgeten framlägges 19/1; 59 procent av de beräknade utgifterna kommer på försvaret, den militära tekniska forskningen och utlandshjälpen. Se 22/7. 10 I noter till USA, Storbritannien och Frankrike samt till Väst- och Östtyskland framlägger Sovjetunionen utkast till ett fredsfördrag med Tyskland samt föreslår en konferens härom i Prag eller Warszawa med deltagande av 28 stater inom de närmaste månaderna. Noterna får ett kyligt mottagande. Se 4/1 och 16/2. 15 President de Gaulle har beviljat amnesti för 7 000 internerade algerier; terrorister, som dömts till döden, får i stället livstids straffarbete. Se 8/1, 9/2 och 16/9. 16 Storbritannien och Förenade arabrepubliken träffar en finansiell och ekonomisk uppgörelse, som undertecknas 28/2. Den gäller fordringar och motfordringar, som uppstått bl. a. vid Suezkanalens nationalisering och krigsoperationerna i kanalzonen 1956. Arabrepubliken skall betala Storbritannien 27 500 000 pund som kompensation för nationaliserad eller beslagtagen brittisk egendom. Blockeringen av egyptiska tillgångar i Storbritannien upphäves. Normala kommersiella förbindelser kan upptagas. Kairo förhalar dock tillämpningen av avtalet, bl. a. på grund av oenighet med London om den status som en brittisk mission till Förenade arabrepubliken skall få. Brittiska regeringen får efter hand nöja sig med sämre betingelser än den först begärt. Se SvD Å. 13/7 och 14/8 1958. Sovjetunionen varnar Persien för att avsluta en militär pakt med USA. Förhandlingar om ett persiskt-ryskt vänskaps- och nonaggres-sionsavtal inledes 29/1 men strandar 11/2. Sovjetunionen har bl. a. krävt att Persien skulle utträda ur Bagdadpakten. Sovjetunionen underrättas 2/3 om att Persien betraktar som ogiltiga de artiklar i 1921 års fördrag, vilka gav Sovjetunionen rätt att sända trupper till Persien, om den ansåg sig hotad från utländska baser eller av utländska trup- Michel Debré blev chef för den nya franska regeringen i början av januari. Januari per på persiskt territorium. Bilaterala för-svarsavtal undertecknas 5/3 i Ankara mellan USA å ena sidan och Pakistan, Persien och Turkiet å den andra. Se 26/1. 17 Strejker och oroligheter utbryter i Argentina. Trots det spända läget företar president Frondizi en tidigare beslutad resa till USA. Trupper lägges i beredskap, och de av fackförbund med peronistisk majoritet anordnade strejkerna avblåses 22/1. Se 15/5. De till autonoma stater ombildade f. d. franska kolonierna Senegal, Dahomey, Volta och Franska Sudan enas principiellt om att tillsammans upprätta en federation med namnet Mali. Dakar i Senegal skall vara federationens huvudstad. Dahomey och Volta beslutar dock senare att ej ansluta sig. Modibo Keita från Franska Sudan bildar 5/4 regering för Mali. Se 3/2 och 12/9. 20 Antikommunistiska gerillastyrkor i Tibet uppges ha besatt betydande områden i södra delen av landet. Särskilt Khambastammen har berett de kinesiska trupperna stora svårigheter, och 25/2 meddelas från New Delhi, att upproret fått ökad omfattning. Se 20/3. 22 Den 29-årige brittiske racerföraren och världsmästaren Mike Hawthorn, som blott en månad tidigare dragit sig tillbaka från tävlingskörning, omkommer vid en trafikolycka nära Guildford. I Storbritannien utnämnes ytterligare fyra livstidspärer med säte i överhuset; de mest kända är juristen Hartley Shawcross och atomenergistyrelsens ordförande Edwin Plow-den. Se 18/9. 307