kring 600 vetenskapsmän och delegationer för universitet och vetenskapliga samfund i 48 länder. Högtidligheten inleddes med en färgprunkan-de procession i vilken Royal Societys egen styrelse föregicks av Karl II :s magnifika silverspira och efterföljdes av samme konungs röda medlemsbok som bars uppslagen. I processionen deltog vidare drottning Elizabeth, Royal Societys beskyddare, och prins Philip, Royal Societys president sir Cyril Hinshelwood och det svenska kungaparet. Sedan delegationerna framfört sina lyckönskningar anmodade sir Cyril kung Gustaf Adolf att skriva sitt namn i medlemsboken. Han prisade konungen såväl för dennes personliga insatser som vetenskapsman som för den hjälp han givit vetenskapen. Konungen gick därpå fram till bordet där boken låg uppslagen, skrev sitt namn och skakade hand med presidenten under hela församlingens livliga applåder. I ett kort tal framförde därefter den nye ledamoten sitt varma tack för den stora ära som bevisats honom. Royal Society har i sanning under sina tre sekel intagit en central och synnerligen viktig ställning inom den vetenskapliga världen, yttrade han bl. a. När nya vetenskapliga samfund skapats — bland dem på 1700-talet vår egen vetenskapsakademi — har Royal Society ofta tjänat som mönster. Vetenskapen har under de senaste generationerna förvandlat vår värld till oigenkännlighet, och när vi blickar mot framtiden hyser vi ibland fruktan inför de väldiga krafter den frigjort. Vi måste emellertid alla hoppas att de medel som på detta sätt lagts i mänsklighetens händer utnyttjas till hela den mänskliga rasens välfärd. En av förutsättningarna härför synes mig vara ett internationellt vetenskapligt samarbete i ordets vidsträcktaste betydelse. Ett hoppingivande tecken är att sådana kontakter över de politiska gränserna redan existerar, kanske i större omfattning än som i allmänhet inses. Ännu en vetenskaplig utmärkelse kom konungen till del under besöket i London. Den 22 juli promoverades han till hedersdoktor vid Londons universitet vid en högtidlighet i Festival Hall, där han och fem andra, bland vilka Sverige representerades även av Nobelpristagaren professor George de Hevesy, fick motta insig-nier och diplom av drottningmodern Elizabeth, som är universitetets kansler. Hon erinrade om att jämnt ett hundra år gått sedan Londonuni-versitetet som det första i England förlänade den akademiska graden till naturvetenskapare och att man velat högtidlighåll a detta sekel- Konungen talar vid Royal Societys 300-årsjubileum medan drottning Elizabeth lyssnar. minne i samband med Royal Societys jubileum. En av universitetets två officiella ”vältalare” hyllade konungen för att han samtidigt som han med ärftlig rätt var en kung bland människor i så riklig och lycklig grad visat sig vara en människa bland kungar. Om professor de Hevesy sade introduktören att han funnit en utväg att använda radioaktiva isotoper som spårmedel i växter och djur och därmed revolutionerat uppfattningen om de biokemiska processerna i levande organismer. I det tack konungen framförde å de ny-promoverades vägnar påpekade han bl. a. vikten av att en lämplig avvägning mellan olika vetenskapsgrenar bevaras. De är alla oumbärliga för mänsklighetens välfärd och det går ej i längden att försumma någon av dem utan att den mänskliga kulturens rätta balans allvarligt äventyras. 47