der ledning av seminarielärare F. Borgquist arbetar nu med detaljorganisation för arméns övriga truppslag. Den nya ordningen trädde i kraft 1 juli vilket bl. a. innebar att 15 nya majorer och 68 truppförvaltare kunde utnämnas vid infanteriet och kavalleriet. Mot befälsordningen har en del kritik riktats från främst reservofficershåll. Man befarar att de nya bestämmelserna med ökade tjänst- göringskrav och omlagda principer för ekonomiskt vederlag skall verka rekryteringshäm-mande på den grupp kvalificerade ungdomar som man helst skulle vilja se som blivande reservofficerare. Befälsordningsbeslutet har i många avseenden vittgående konsekvenser och ett genomförande av framför allt den förbättrade utbildningsgången för yrkesbefälet kommer att ta flera år. Ny armémateriel Armén tillförs fortlöpande ny och modernare materiel av olika slag. Under 1960 har sekretessen bl. a. släppts kring den nya pansarband-vagn som skall ingå i pansarbrigaderna för transport av pansarinfanteriet och den nya bandvagnen som skall ingå i Norrlandsförban-den. Den senare är ett översnöfordon av sär egen konstruktion. Den består av två delar, förenade genom en drivande ledknut, och motorn driver på alla fyra banden. Därigenom har man fått fram en helsvensk konstruktion som sannolikt är överlägsen allt som i övrigt konstruerats i världen vad gäller framkomlighet i snö. Hawk Regeringen fattade i november beslut att armén skall få inköpa det amerikanska robotsystemet Hawk. Kontrakt om leverans har tecknats med de amerikanska myndigheterna. Hawk (Homing All the Way Killer) är en luftvärnsrobot som kan insättas mot mål som flyger från trädtoppshöjd upp till 18 km höjd och på avstånd upp till mer än 30 km. Systemet omfattar förutom robotarna på sin startlavett radarstationer och eldledningsorgan m. m. Det kan utnyttjas oberoende av fasta anordningar men kan också anslutas till Stril 60 (flygvapnets planerade stridsledningssystem). Det har en rörlighet motsvarande våra nuva rande fältluftvärnsförband med automatkanoner. Prestanda svarar mot de krav som man efter ingående studieverksamhet inom armén uppställt. Systemet är i operativ användning i USA och kommer att införas i Nato. Genom inköpsbeslu-tet kommer vi lika snabbt som de västallierade i besittning av ett högmodernt luftvärnssystem som kan ge ytskydd över arméförbandens operationsområden. Då priset för materielen inte synes inkludera något pålägg för utvecklingskostnader måste den amerikanska offerten betraktas som mycket förmånlig. Leveransen torde komma i gång i slutet av 1962. MARINEN Av kapten TORSTEN MALM Marinens andel i försvarsbudgeten var under 1 O-årsperioden 1947—57 konstant cirka 20 procent men har under de tre senaste åren sjunkit till 14 procent innevarande budgetår. Enligt marinchefens förslag till materielplan för marinen 1960—1967 — den så kallade Marinplan 60 — skulle den genomsnittliga årskostnaden bli 420 miljoner kronor under dessa sju kommande år, räknat i prisläget maj 1959. Detta skulle innebära att marinens andel inte komme att minska ytterligare. I statsverks-propositionen till 1960 års riksdag uttalade chefen för försvarsdepartementet sitt principiella gillande av Marinplan 60 och i denna föreslagen sammansättning av marinen. ÖB hade emellertid föreslagit en genomsnittlig årskostnad för marinen under sjuårsperioden från år 1960 på 385 miljoner kronor och departementschefen anslöt sig till denna lägre summa. ÖB hade också föreslagit att de cirka 22 miljoner som ”torde kvarstå odisponerade under fjärde huvudtiteln” skulle anvisas marinförvaltningen som kompensation för avbeställningskostnader (jagarna Lappland och Värmland, minfartyget Älvsborg). Detta förslag ansåg sig departementschefen inte kunna biträda. En anskaff- 6 81