Lidholms Skaldens natt och uruppförde i mars Bo Nilssons Ett blocks timme. Andra svenska verk var Sven-Erik Bäcks ”A game around a game” som framfördes i april och Lidholms uppmärksammade komposition för orkester, Motus-Colores, som stod på programmet i oktober. Utländska tonsättare, som gavs en mera framträdande presentation, var argentinaren Mauricio Kagel och Matyas Seiber. Dirigenter vid seriens konserter var Sixten Ehrling. Francis Travis, Walter Goehr och Nino San-.zogno. Modern nordisk musik spelades under Nordiska musikdagarna i Stockholm i september. Under hösten tillkom Musikalisk salong på Södra teatern, som bjöd på kammarmusik på lördagseftermiddagarna. Några tonsättare blev under år 1960 särskilt uppmärksammade. Bartöks pianomusik gavs under våren en samlad presentation i ett antal program med flera av våra yngre svenska pianister. Under hösten anordnades flera tonsättar-aftnar, en Schubertafton med Julius Rabe som värd, en lyrisk-musikalisk soaré kring Carl Jonas Love Almquist med Sture Bergel som värd, en Bartökafton och en Scarlattiafton med cembalisten Ralph Kirkpatrick. Två nu levande svenska tonsättare ägnades fylligare presentation genom intervjuer och framförda verk, Gunnar de Frumerie och Gösta Ny-stroem. Mot årets slut flyttades huvudintresset till Bach, bl. a. genom att juloratoriet framfördes. Hugo Alfvén och Jussi Björling hedrades med minnesprogram. Tonsättarporträtt tecknades bl. a. av Chopin, som ägnades en utförlig studie av Axel Strindberg genom inte mindre än fem program. Musiken är visserligen en mer internationell utbytesvara än de flesta andra konstformer, men trots det finns det för svensk publik stora vita fält på den musikgeografiska kartan. Rubriken Främmande länders musik stod under hösten över flera program som presenterade indisk och japansk musik. Det internationella utbytet genom festspelskonserter var också i år mycket rikt och bjöd på överföringar från Edinburgh av bl. a. Verdis Requiem, från Glyn-debourne av Trollflöjten, från Salzburg av Don Juan och från Bayreuth av Valkyrian. En imponerande manifestation var den stora FN-kon-serten med direktöverföringar från Geneve, Paris och New York. Ett stort antal operor sändes antingen genom matinéföreställningar från Kungl. teatern eller genom studioframföranden. Under hösten, då operan var stängd för ombyggnad, sändes flera operor i radions egen studioproduktion, bl. a. Pelléas och Mélisande, Figaros bröllop, Gazza-nigas Don Juan-opera Stengästen och Enleve-ringen ur Seraljen. Musikpropaganda av ovanligt slag bedrevs i samarbete med TV och Lions-klubbarna i landet genom den intensiva insamlingsaktion för tonsättarstipendier som under våren gick under rubriken Det går till musik. Fem stipendier på vartdera 20 000 kronor kunde tack vare denna insamling delas ut. Underhållande inslag under hösten var Sten Bromans musikaliska utslag-ningstävlingar mellan lag i olika landsändar. Shakespeare, stereo och svenska radiopjäser Radioteatern fick efter omläggningen flytta över sina torsdagspjäser till P 2 men utlovade i gengäld matinérepriser i P 1. Shaw och Shakespeare var de två stora namnen i Radioteaterns spelplaner. I Shaw-serien sändes under våren Blanco Posnets hängning, Pygmalion, Tillbaka till Metusalem, Sankta Johanna och För sant att stå ut med. Flera av dessa pjäser var tidigare ganska okända för svensk publik. I den nya serien Sju Shakespeare-dramer sändes under hösten Romeo och Julia, Richard III och Hamlet. Shakespeareföreställ-ningarna, som alltså kom att sändas i P 2 på torsdagarna, gavs även i repris påföljande söndag på matinétid. Den nya matinéteatern debuterade under hösten som familjématiné med en radioupplaga av Jorden runt på 80 dagar. Den sändes på söndagseftermiddagarna, men i fortsättningen skall matinéteatern främst ges på onsdagsmiddagarna. En annan intressant debut för Radioteaterns del var den första stereofoniska teaterföreställningen av Cocteaus Orfeus, som sändes i november. Av de i genomsnitt tre föreställningar i veckan, som Radioteatern presenterat, var naturligtvis större delen utländsk. Ett antikt drama spelades, Euripides’ Trojanskorna, men i övrigt var repertoaren mest hämtad från vårt eget århundrade. Av våra grannländers dramatik spelades bl. a. Kaj Munks I bränningen och Cora Sandels och Helge Krogs dramatisering av Kranes konditori. Vid sidan av rysk, fransk och anglosaxisk teater bjöd spelplanen också på intressanta pjäser från andra språkområden, t. ex. polacken Swinarskis Epilog i Egypten, egyptiern el-Hakims By vid Nilen, kinesen Chu Su-Chens Femton penningsnören, japanerna Kiharas Högt ovanför staden och Uchimuras Maraton samt jugoslaven Djurdjevic’s Återkomsten. Svenska dramatiker var förhållandevis rikt 107