nad och med dold mikrofon utan att bli genomskådad skulle lyckas spela in ett samtal med någon känd person. Det lyckades med t. ex. Kar de Mumma men misslyckades kapi-talt med radiochefen. Bland programmen med påkostad musikalisk utformning gjorde framförallt vårserien Slag-dängarna med Pekka Langer och den uppnosiga ”Knaggen” stor lycka. S. k. ”överdängare” i programmet var bl. a. Povel Ramel, Jules Sylvain och Evert Taube. Den senares 70-års-dag fick ordentlig genklang i radio, bl. a. då Taube och Karl Gerhard möttes i ett festligt och uppsluppet program. Egon Kjerrman svarade för två brett populära musikprogram, sommarens Bästa man på Skansen och höstens Klanglådan. Lasse Lönndahl ledde under sommaren ett underhållningsprogram från Gröna Lund. Under hösten omväxlade Sven-Olof Sandberg och Sune Waldimir med musikprogram på söndagarna. Några kända artister presenterade under hösten sin favoritmusik med orkester och inbjudna gäster. Discjockeyprogrsm provades i flera former. En av de mest omtyckta skivpratarna var Barbro Alving, som i flera omgångar blandade skämt och allvar i sina program. Mina melodier och dina lät personer i olika generationer, t. ex. far och dotter, spela sina skivor för varandra. En variant var Sickans och Kar de Mummas grammofonträffar. Ria Wägner och Tore Wretman underhöll med grammofon på lördagsmorgnarna och Natttuppen kom igen på söndagskvällarna. Dagens revy gästspelade några veckor under våren. Rune Moberg, som av den ogina kritiken avskräckts från att skriva för radio under några säsonger, levererade på våren en ny familjesketch, Frid och Fröjd. Sommarmånaderna bjöd bl. a. på Gösta Rybrants Sommarens sju underverk och science-fictionuppläsningar av ”Rösten från rymden” — Tor Isedal. Hälle-bäcks gård, som all kritik till trots var ett folkkärt program, efterträddes under hösten av Familjen Andersson. Vi som vet mest höll även denna höst sitt grepp om lyssnarna liksom Gösta Knutsson, som frågelekte i Radiostafetten och Fråga mera. Povel Ramel et consortes inledde året med programmet Schlagertippen och medverkade annandag jul i Hasse Alfredssons och Tage Danielssons underhållning Smilgropen. SKÅAFFÄREN I samband med utredningen om det s. k. pojk-mordet vid Hammarby idrottsplats på Söder avslöjade den 19-årige gärningsmannen att han under sina vistelser på barnbyn Skå, där han varit intagen i olika omgångar, utsatts för homosexuell otukt från ett par lärares sida. Efter mycket grundliga utredningar anhölls båda lärarna, av vilka ingen längre var verksam vid barnbyn, och förklarades misstänkta för otukts-brott. Båda erkände. Enligt åtal som väcktes av landsfogdeassistent Bert Lewinson, Stockholm, hade den ene läraren 1955—1958 med vetskap om pojkens ålder — han fyllde 1955 14 år — förmått denne till otukt ett 60-tal gånger i sin lärarbostad i barnbyn. Läraren hade också gjort sig skyldig till otukt med en annan pojke vid barnbyn i sin lärarbostad vid ett 100-tal tillfällen 1954—1957. Även en annan lärare, som nu också åtalades, hade utsatt 19-åringen för otukt, dock ej inom barnbyns område. Sollentuna—Färentuna domsagas häradsrätt dömde den förstnämnde läraren till ett år och sex månaders straffarbete samt avsättning från sin nuvarande skoltjänst i södra Sverige. Den andre läraren, som beslöt överklaga domen, fick fyra månaders straffarbete. När otuktsaffären i barnbyn kom till offentligheten — genom en artikel i Svenska Dagbladet — väckte den stor uppmärksamhet och ledde till livlig debatt. Bl. a. visade det sig att inspektionsmyndigheten, medicinalstyrelsen, ej gjort någon inspektion vid barnbyn på sju års tid. Med anledning därav ingrep justitieombudsmannen och begärde en redogörelse av medicinalstyrelsen för det sätt på vilket styrelsen utövat sin tillsyn över barnbyn. Redan några dagar efteråt kom inspektion till stånd med deltagande av bl. a. representanter för barnavården i Stockholm med socialborgarrådet Inga Thorsson i spetsen. Fru Thorsson gjorde vidare en anmälan till justitiekanslern och ifrågasatte om handlingar ur den hemligstämplade utredningen obehörigen utlämnats till pressen. I sitt yttrande till JO framhöll medicinalstyrelsen att den stora arbetsbelastningen i och för sig är tillräcklig förklaring till att inspektionsverksamheten i barnbyn inte kunnat upprätthållas i önskvärd utsträckning. För att sådana missförhållanden som blottats vid Skå inte skall upprepas måste hemmets ledning i fortsättningen ägna skärpt uppmärksamhet åt hithörande frågor. Barnhemmets ledning måste visa största omsorg när personal anställs, så att inte olämplig personal vinner insteg i hemmet. Redan engagerad personal måste vaksamt iakttas och ingripande ske vid misstanke om missförhållanden. Avslöjandena om otuktsaffären vid barnbyn gav också eko i riksdagen i form av interpella-tioner till inrikesministern. 109