MUTPROCESSERNA Av redaktör ROLF LINDQVIST Den 27 oktober 1959 kunde Svenska Dagbladet meddela att en tjänsteman i chefsställning vid ett centralt ämbetsverk i Stockholm anhållits som misstänkt för att ha mottagit mutor. Tjänstemannen var förste byråingenjören Hans Viktor Lantz, 52 år, och det centrala ämbetsverket Statens bostadsstyrelse. Anhållandet kom efter ett grundligt förberedande undersökningsarbete hos Stockholmskriminalens femte rotel under ledning av kommissarie Arvid Ottosson. Åklagare och förundersökningsledare var även i denna nya mutaffär stadsfiskalen Thorsten Rosenberg. Redan när Lantz anhölls stod det klart för kriminalen att man höll på att rulla upp en av de största mutaffärer som någonsin avslöjats i vårt land. En rad personer — tjänstemän vid bostadsstyrelscn och representanter för s. k. allmännyttiga och privata bostadsföretag — anhölls för längre eller kortare perioder. En efter en erkände de brott eller enbart sakförhållandet. Ett 70-tal misstänkta hördes och ännu fler hördes upplysningsvis. Även JK blev inkopplad sedan det framkommit misstankar mot en ämbetsman. JK ansåg dock att det inte fanns anledning till ingripande med rättegång mot vederbörande. I juni 1960 kom de första 39 mutåtalen. Då avslöjades också officiellt bakgrunden till den olustiga affären. Det hade vid polisundersökningen framkommit att det bland landets byggmästare länge talats om att bostadsstyrelsen blev ”mer välvilligt inställd” om man gav någon av dess tjänstemän en hacka. Välvilligheten skulle bestå i snabbare tomtvärderingar och t. o. m. bättre värden. Byggmästarna använde bl. a. Lantz som sakkunnig vid tomtvärderin-gar innan de lämnade in sina lånehandlingar den normala vägen via de lokala förmedlingsorganen ute i landet. När ärendena sedan kom till bostadsstyrelsen och behandlades av Lantz så skulle de angivna värdena inte ändras om man i god tid lämnat honom en slant. Lantz var chef för bostadsstyrelsens marksektion och han lät sig villigt bjudas på middagar och luncher. Han tog också emot erbjudanden om livstidslån, lån på obestämd tid eller lån på bestämd tid. Inalles fick han över 100 000 kr., blev det utrett. Och Lantz erkände oförbehållsamt. Ja, han erkände mer än polisen visste. Därför svällde affären snabbt. Även en annan byråingenjör vid bostadsstyrelsen hade en central ställning i målet. Båda dömdes efter en lång rättegång, Lantz till avsättning och straffarbete i två år och sex månader och hans kollega till 10 månaders straffarbete. Den senare var redan borta från bostadsstyrelsen när målet började, därför kunde han inte avsättas. De brott som räknades upp av domstolen var tagande av muta, grovt bedrägeri, åsidosättande av tjänsteplikt. Totalt var det 48 åtalade som ställdes inför rätta. Av dessa dömdes 27. Tre förutvarande ingenjörer vid bostadsstyrelsen dömdes för falskdeklaration till böter. En fick dessutom böta för att han haft extrauppdrag utan lov. Av de för bestickning åtalade dömdes 11 till fängelse från tre till sex månader. Fem av straffen var ovillkorliga. Tio bestickare fick böter och 20 frikändes. Lantz brottslighet framstår som synnerligen allvarlig, konstaterade rådhusrätten i sin dom. Han har grovt missbrukat den förtroendeställning han intagit som chef för marksektionen. Hans förfarande har varit ägnat att allvarligt rubba tilliten till de offentliga organen, främst dem som har hand om det statliga stödet åt bostadsbyggande. Den första anmälan om misstankar mot Lantz kom från bostadsstyrelsen. Redan vid denna tidpunkt hade det dock ryktats en hel del om förhållandena på bostadsstyrelsen och flera personer förberedde polisanmälningar. Mutprocessen började i rätten drygt ett år efter anmälan från bostadsstyrelsen. Då hade två misstänkta avlidit och en insjuknat så svårt att åklagaren återkallat sin talan. Ytterligare några mutaffärer uppdagades under 1960. En byråingenjör vid fortifikationsför-valtningen medgav att han fått lån på 27 000 kr. av två byggnadsföretag. Pengarna gick till villaköp och sanering av dåliga affärer. En annan byråingenjör vid fortifikationsförvaltningen anhölls senare under året som misstänkt för att ha fått mutor. Den utredningen visade att mannen lyckats få flottans ubåtsbärgningsfartyg Belos att bärga en flotte för hans räkning. Vidare fick han militär trupp att bygga en väg på tomten. Försvaret fick satsa materiel, pengar och arbetskraft. Byråingenjören hade sin villa i närheten av ett militärt bygge i Stockholms skärgård. Han var inte dömd när årsboken gick i press. Övriga mutaffärer 1960 var av mindre omfattning. 180