De svenska stålverkens gemensamma företag för härdning av stål, Brukens härdverkstäder a.-b. med anläggningar i Eskilstuna, Göteborg och Malmö, tog en nybyggd verkstad i Göteborg i drift. Separators verkstäder vid Fleming-gatan i Stockholm flyttade till en ny fabriksbyggnad i Tumba. Åtvidabergskoncernens utvecklingsarbete och tillverkning på databehandlingsområdet överfördes på ett särskilt dotterbolag, Facit Electronics a.-b., som tog i bruk en modern fabriksbyggnad i Solna. I Norrköping, där tidigare textilindustrien dominerat, men där verkstadsindustrien alltmer kommit att utgöra den dominerande industrigruppen, invigdes en omfattande fabriksbyggnad tillhörande Philipskoncer-nens fabrik Nefa, som skulle möjliggöra en kapacitet av en TV- och två radiomottagare i minuten. På sitt utvecklingsprogram hade fabriken stereofonisk radio och dubbelprogram för TV. Riksbankens sedeltryckeri installerade en högst avancerad rotationspress från Tyskland, som i en tryckning klarade de olika tryckmoment som ingick i denna delikata produktion och som samtidigt skar ut sedlarna. De sydsvenska skogsområdena fick en allt större betydelse som råvarukälla för träindustrien. I Norrland pågick undersökningar för att förbättra skogsproduktionen i skogarna genom förädling av trädslagen. Ingående studiebesök i Sibiriens lärkskogar företogs, liksom också studier av massakokning av ved från lärk i syfte att införa detta snabbväxande och mot sjukdomar motståndskraftiga skogsträd i Norrland. Den svenska massaindustrien fortsatte sin utveckling och kapaciteten uppgick till 4,2 milj, ton per år cellulosa och 1,4 milj, ton per år slipmassa. Förberedelser gjordes för en höjning av denna kapacitet under de närmaste fyra åren med sammanlagt 1,5 milj, ton per år. Fabriker som använde magnesium och natrium i stället för kalcium som bas vid sulfitprocessen nådde uppmuntrande resultat. Betydande utvidgningar vid Wifstavarfs a.-b. blev i huvudsak fullbordade med bl. a. en pap-persfabrik med en bredd på pappersbanan av 5,3 meter och en hastighet av 500 å 600 meter per minut. Den svenska organisk-kemiska industrien hade tidigare inte varit särskilt väl utvecklad. Ett betydelsefullt steg innebar därför beslutet om inrättande av en s. k. petrokemisk industri i Stenungsund. En överenskommelse härom träffades mellan Svenska Esso a.-b., Stockholms Superfosfatfabriks a.-b., Union Carbide Corporation samt Mo och Domsjö a.-b. Esso skulle bygga en krackningsanläggning på cirka 200 000 ton petroleumfraktioner per år så anordnad att en relativt stor mängd omättade kolväten såsom eten, propen och butadien erhölls. Dessa gaser skulle levereras i rörledningar till intilliggande industrier som skulle bearbeta dem till flytande eller fasta produkter för ytterligare förädling i andra anläggningar. Mo och Domsjö skulle sålunda bygga en fabrik för cirka 10 000 ton etylenoxid, som i sin tur förvandlas till lösningsmedel, Modokoll och specialprodukter för syntetiska tvättmedel. Fosfatbolaget tillsammans med Union Carbide skulle bygga en fabrik för 15 000 ton högtryckspolyeten, varigenom en värdefull komplettering av bolagets tillverkning av polyvinylklorid och melamin-plast skulle nås. Härvid skulle Union Carbides stora erfarenhet på området ställas till förfogande. En första etapp av programmet beräknades kosta 200 milj. kr. och vara genomförd sommaren 1963. Elektroniska databehandlingsmaskinerna fortsatte sin snabba frammarsch inom näringslivet liksom inom administrationen. Det sammanlagda antalet av sådana maskiner i arbete i Sverige uppgavs till 35, varav 15 inom statsförvaltningen, och enligt en utredning var ytterligare 80 maskiner beställda. Detta ansågs vara en rask utveckling med hänsyn till att den första elektroniska beräkningsmaskinen tagits i bruk endast 7 år tidigare och första automatiska datamaskinen för administrativa uppgifter börjat sitt arbete 4 år tidigare. Den tekniska utvecklingen hade lett till att de tidigare elek-tronrörsmaskinerna övergivits för helt transis-toriserade maskiner med betydligt större minneskapacitet och snabbhet, betydligt billigare och mindre utrymmeskrävande än sina föregångare. Bland provkartan på uppgifter som befunnits lämpade för datamaskiner förekom skatteupp-börd, bilregistrering, elevintagning inom skolväsendet och dragning i lotterier vid sidan av tidigare prövade uppgifter för försäkringsbolag, lagerbokföring och liknande. Som ett exempel på datamaskiners möjligheter anfördes att den tidigare metoden för dragning av premieobligationer tagit en hel dag medan man vid maskinell dragning kunde få hela arbetet utfört på 10 minuter. Över 200 000 ton malm bröts loss när en salva på 14 500 kg dynamit bringades att detonera i Kaptensgruvan i Malmberget. Detta uppgavs vara den största sprängning under jord som någonsin företagits i Sverige och troligen i hela världen. Sprängningen var ett vackert exempel på fördelarna med intervallutlösning. Den var uppdelad i 40 intervaller med vardera 197