Teknisk forskning m. m. Åtskilliga principiella frågor om forskningsverksamheten i landet gällande utbildning, förmedling av tekniska och andra vetenskapliga nyheter, finansiering av forskning o. s. v. var föremål för utredningar och ingående diskussioner. Särskilt viktiga var de förslag som framförts av 1955 års universitetsutredning, innebärande att antalet intagna skulle höjas kraftigt bl. a. vid de tekniska högskolorna från 1 000 till 1 850 år 1965. Teknisk högskoleutbildning föreslogs inrättad i anslutning till Lunds universitet och även vid Uppsala universitet skulle tekniker med speciell inriktning på teoretiska ämnen, såsom fysik m. m., kunna utbildas. Över huvud taget pågick diskussion om utbildning på gränsområdena mellan skilda fakulteter eller högskolelinjer. Den farmacevtiska industrien anmälde behov av personer med såväl tekniska, kemiska som medicinska kunskaper, och de alltmer komplicerade hjälpmedel, som användes i sjukvården, fordrade någonting som skulle kunna kallas för medicine ingenjörer för att nämna några exempel på nya utbildningsbehov. En livlig debatt föranleddes också av en inom statens tekniska forskningråd gjord utredning om utnyttjandet av den tekniska forskningens resultat inom näringslivet. Utredningen hade gjort gällande att denna samverkan ej var tillfredsställande och att betydelsefulla och lättillgängliga resultat av forskningen fick ligga oanvända, och det föreslogs olika vägar för att överbrygga dessa svårigheter. Ett annat förslag som väckte debatt kom från en kunglig utredning, som haft i uppdrag att utreda frågan om avsättning av viss del av statens vinst på malmbrytningen vid LKAB för forsknings- och utvecklingsändamål. Kommittén, med riksbankschefen Per Åsbrink som ordförande, föreslog att under en femårsperiod årligen 25 miljoner skulle avsättas av LKAB:s vinstmedel och användas för naturvetenskapligt, tekniskt och industriellt forsknings- och utvecklingsarbete med viss prioritet för projekt, som kunde främja näringslivet i de nordligaste länen. Den femte Instruments & Measurements-konferensen och utställningen i Stockholm ägde rum med stor anslutning från konstruktörer och användare av vetenskapliga och industriella instrument. Nya initiativ togs för att förstärka den teknisk-vetenskapliga kontakten med främmande länder. Sedan krigsslutet hade Ingeniörsveten-skapsakademien haft en teknisk-vetenskaplig kontaktman i USA, vilken också på senare år varit vetenskaplig attaché vid ambassaden i Washington. Under året kunde en liknande tjänst inrättas i Moskva. För anskaffning av dokument utöver den vanliga bibliotekslittera-turen inrättades av det nordiska samarbets-organet för teknisk och naturvetenskaplig forskning en gemensam skandinavisk dokumentationstjänst i Washington, vilken rönte stort intresse och föranledde en livlig ström av beställningar från de nordiska länderna. Det sedan årtionden bedrivna arbetet på bränsleceller, d. v. s. elektriska element där den kemiska reaktionen vid en reglerad förbränning direkt kunde omvandlas i elektrisk ström, blev kraftigt stimulerat av rymdforskningen, där sådana celler skulle vara betydelsefulla. Likaledes stimulerad av rymdforskningen utvecklade sig forskningen på direkt utnyttjande av solstrålningen, icke endast för uppvärmning av byggnader utan också för drift av motorer eller elektriska batterier. Nya värmetåliga stållegeringar var en annan produkt av rymdforskningen med dess höga krav på förmåga att motstå höga temperaturer vid passage genom jordatmosfären. Försök hade tidigare gjorts i utlandet med översättning från ett språk till ett annat med hjälp av elektroniska datamaskiner, och denna fråga togs nu upp också i Sverige. Det var särskilt möjligheten till maskinell översättning från ryska till västeuropeiska språk och vice versa som intresserade. Ingeniörsvetenskapsakademiens minnesmedalj präglades över Knut Lindmark som utfört Katarinahissen och tunnelförbindelsen genom Brunkebergsåsen. Akademien utdelade sin stora guldmedalj till professor emeritus Gudmund Borelius för hans forskning inom de fasta kropparnas fysik och för hans insatser för undervisningen inom området teknisk fysik vid de tekniska högskolorna. Akademiens guldmedalj tilldelades överingenjören Erik Svenke för hans insatser vid utvecklandet av metoder för framställning av uran ur skiffer samt civilingenjören Sten Brännfors och fil. mag. Ulf Langefors för deras insatser inom bergsprängningstekniken. Instrumentglasblåsaren Ragnar Östling tilldelades akademiens plakett för insatser i precisions-tekniken. 205