Gunnar Tjörnebo blev 5:e man i OS på 3 000 m hinder. Han passerar här USA:s Jones vid vattengraven. IDROTTSLIVET Av redaktör OLOF GROTH De olympiska vinterspelen i Squaw Valley och sommarspelen i Rom samt förberedelserna för dessa dominerade givetvis det svenska idrottslivet under året. Trots detta utkämpades under året icke mindre än 245 landskamper i 27 idrotter mot 29 nationer, det största antal som någonsin förekommit. Av de 245 landskamperna vann Sverige 139, fick 10 oavgjorda och förlorade 96. Bordtennisspelarna var flitigast i sitt internationella umgänge med 30 landskamper, av vilka man vann 20. Närmast kom ishockeyn med 25 matcher, 17 segrar och 2 oavgjorda. Tennis spelade 22 matcher och vann 18, fotbollen 15 och vann 11. Utöver OS och landskamperna tilldrog sig Ingemar Johanssons andra VM-match mot Floyd Patterson i New York ett oerhört intresse och det spaltutrymme som ägnades honom kunde gott mäta sig med det olympiska reportaget. Floyd som vann matchen på knock- out i femte ronden blev den förste tungviktare som lyckats återta VM-titeln. Bandymästerskapet vanns av Västerås SK som i finalen besegrade Sirius med 3—1. Vi besegrades i två landskamper i Helsingfors och Villmanstrand och mot Sovjet förlorade vi i Örebro med 2—5. Djurgården tog SM i ishockey, där ställningen i slutspelet mellan de fyra bästa lagen blev denna: 1) Djurgården 10 p., 2) Södertälje 6, 3) Skellefteå AIK 6, 4) Gävle 2. Landskamps-resultaten redovisas under Idrottskrönikan. Skidmästerskapen, avdelning längdlöpning, hölls i Hudiksvall och Sixten Jernberg vann samtliga sträckor, även stafetten för Lima. Sonja Ruthström tog båda dammästerskapen och vann även stafetten. Bengt Eriksson blev mästare i backe i Charlottenberg. Vasaloppet hemfördes av Sixten Jernberg med Rämgård som tvåa — båda kom med flyg från USA kvällen före tävlingen. Mer än 1 200 anmälda 246