Bengt Jacobsson August Johansson John Karlzén Karl-Erik Kejne Bengt Jacobsson, f. 1900, f. d. generalmajor vid flygvapnet. Han utbildades till sjöofficer men övergick 1929 till flygvapnet, där han blev kapten 1936, överste 1943 och generalmajor 1950. Under andra världskrigets senare år var han chef för Upplands flygflottilj, övergick 1944 till flygförvaltningen som chef för materielavdelningen och var som generalmajor souschef i flygförvaltningen. Död 6 juni. August Johansson, f. 1871, f. d. undervisningsråd, Nacka. Han blev teol. kand, i Uppsala 1901 och teol. dr 1921. Åren 1902—1905 var han lärare vid Beskowska skolan i Stockholm, var lektor i Gävle till 1914, då han blev läroverksråd, och från 1919 till 1937 undervisningsråd. Han var en av de främsta talesmännen för kristendomsämnets betydelse i skolundervisningen och stridbar motståndare till den stora skolreformen 1927. Död 24 april. John Karlzén, f. 1903, författare, läroverkslärare. Han for 1924 till Argentina där han stannade i sju år som mejeriarbetare och kontorist. Efter återkomsten blev han fil. mag. i Lund 1934 och debuterade samma år som författare med Vägen till paraplyet, en roman från Buenos Aires. Han utgav vidare Si, detta är nytt (1940), Så gör man inte (1942), Blå noveller (1951), Modernister och omoderna (1952) och Råttan (1960). Han var en tid lektor i spanska vid Lunds universitet och var sedan 1954 läroverkslärare i Lycksele. Död 9 december. Karl-Erik Kejne, f. 1913, komminister, f. d. pastor vid Stockholms stadsmission. Han var pastor i Engelbrekts församling i Stockholm 1939—1943 och i Storkyrkoförsamlingen 1943—1944. År 1959 blev han komminister i Oscars församling. Mest bekant blev han genom sin verksamhet som pastor vid Stockholms stadsmission från 1939 till 1958, där han fick sitt namn förknippat med den s. k. Kejneaffären 1950. Anmärkningar som han riktade mot polismyndigheterna föranledde både en omfattande polisutredning och att regeringen tillsatte en särskild medborgarkommission. Död 26 dec. Knut J. Kjellberg, f. 1907, leg läkare, Djursholm. Han blev med. lic. i Uppsala 1938 och anlitades för olika hälsovårdande uppgifter i internationella sammanhang. Bl. a. var han under fem år knuten till Världshälsoorganisationen (WHO) som Medical Officer i förebyggande mödra- och barnavård. Han var vidare 1944—1949 och 1955— 1956 föredragande i medicinalstyrelsen i mödra-och barnavårdsfrågor, lärare vid socialpedagogiska seminariet 1946—4948 samt biträdande skolöver-läkare hos skolöverstyrelsen sedan 1959. Död i Bayreuth 5 augusti. Ulf von Konow, f. 1882, advokat, Stockholm. Han var från 1908 advokat i Stockholm och var under en lång följd av år från 1918 Sveriges författarförenings jurist och sekreterare. Han var vidare juridisk ombudsman hos Svenska teaterförbundet 1912—1939 och i många år ledamot av dess styrelse och var en av stiftarna av Stim. Död 10 april. Valdemar Langlet, f. 1872, redaktör, lektor. Han var medarbetare i Stockholms Dagblad 1898—1905, politisk souschef i Svenska Dagbladet 1909—1914, andreredaktör i Aftonbladet 1914—1922 och redaktör i Svensk Handelstidning 1923—1927. Från Knut J. Kjellberg Ulf von Konow Valdemar Langlet Anna Levertin (Se efterf. sida) 291