Ida von Plomgren Einar Rosenborg Gustaf Rudbeck var ledamot av statens trafikkommission och var 1935—1943 sekreterare i Svenska vägföreningen och redaktör för dess tidskrift. Död 5 november. Oscar Nygren, f. 1872, general. Efter tjänstgöring vid Hälsinge regemente och i generalstaben blev han 1915 souschef vid lantförsvarets kommandoexpedition, 1917 chef för krigshögskolan, 1919 chef för kommandoexpeditionen, 1923 sekundchef vid Svea livgarde, 1926 chef för sjunde infanteribrigaden, 1928 kommendant i Bodens fästning och 1930 militärbefälhavare för övre Norrland. Åren 1933—1937 var han chef för generalstaben och 1936—1937 chef för armén. Han blev 1936 generallöjtnant och 1937 general. Död 12 januari. Martin Odin, f. 1890, professor em. Han blev med. lic. i Lund 1919 och med. dr 1927, var lasarettsläkare vid Umeå lasaretts medicinska avdelning 1924—1931 och vid Borås lasarett 1931— 1936 och överläkare vid medicinska avdelningen vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg 1936—1956. Han erhöll 1944 professors namn och utnämndes 1949 till professor i medicin vid Medicinska högskolan i Göteborg, från 1952 Göteborgs universitet. Under många år var han styresman för Sahlgrenska sjukhuset, vilket under hans tid som ledare byggdes ut som aldrig förr. Han avgick från professuren och sin tjänst vid sjukhuset 1956. Han blev 1950 fil. hedersdoktor i Göteborg och 1958 odont. hedersdoktor i Umeå. Död 18 februari. Carl Palme, f. 1879, konstnär, Katrineholm. Han genomgick dåvarande skogsinstitutets forstmästar-kurs och var verksam vid trävaruföretag i norra Ryssland till 1901, då han började sina konststudier för Kandinsky i München och för Matisse i Paris 1908—1911. Sin största berömmelse vann han som grafiker, där han utarbetade en speciell teknik för färgträsnittet. Död 14 november. Viktor Petrén, f. 1876, f. d. hovrättsråd. Han blev fil. kand, i Lund 1897 och jur. kand. 1901, blev 1912 fiskal i Svea hovrätt, var hovrättsråd där från 1914 till 1943 men hade under den tiden en rad andra tjänster och uppdrag. Han var sålunda expeditionschef i civildepartementet 1914—1915 och justitieombudsman 1915—1918. Han ivrade varmt för eldbegängelse och var 1931—1951 ordförande i Svenska eldbegängelseförsäkringskassan och 1932 —1953 i Svenska eldbegängelseföreningen. Bland hans många övriga uppdrag kan nämnas ledamotskap av folkpartiets förtroenderåd 1934—4950. Han utgav Muntligt förhör i hovrätt (1938), Tycho Brahe i anekdotens ljus och Tycho Brahe inför historiens domstol (1938 resp. 1940), Djursholms-godset genom tiderna (1948) m. m. Död 26 januari. Ida von Plomgren, f. 1870, sekreterare i Fredrika-Bremer-förbundet. Hon anställdes på Fredrika-Bre-mer-förbundets byrå 1900 och var förbundets sekreterare från 1916 till 1937. Hon var 1931—1938 ordförande i Fredrika-Bremer-förbundets Stockholmskrets, ordförande i sällskapet Nya Idun 1921 —1935 och i Stockholms lyceumklubb 1921—1927. Från 1925 till 1933 var hon sekreterare i Stockholms kvinnliga fäktklubb och 1933—1938 vice ordförande. År 1909 erövrade hon svenska mästerskapet i florettfäktning för damer. Död 26 mars. Einar Rosenborg, f. 1882, skriftställare, musikförläggare. Han kom 1903 som medarbetare till Dagens Nyheter, var sedan ett par år utgivare av Jämtlandstidningen men återvände 1907 till Dagens Nyheter, där han var politisk redaktör till 1921. Åren 1923—1928 var han direktör för Stockholms-systemet och därefter ett par år litterär chef i Åhlén & Åkerlunds förlag. Från 1930 till 1953 var han verkställade direktör i Gehrmans musikförlag. Han tillhörde under flera år Nordiska museets nämnd och Stockholms skönhetsråd. Tillsammans med sin maka och medarbetare bildade han Inge och Einar Rosenborgs stiftelse för svensk musik. Död 1 december. Bertil Roos, f. 1906, professor. Han blev med. lic. i Lund 1933 och med. dr 1944 och blev samma år docent i pediatrik i Lund. Han blev 1947 förste stadsläkare och barnavårdscentralläkare i Borås och var 1952—1958 förste stadsläkare i Göteborg. Sistnämnda år blev han professor i socialmedicin vid Göteborgs universitet, den första professuren i detta ämne i landet. Han var en pionjär för den moderna socialmedicinen i vårt land och gjorde särskilt en betydande insats för den blivande hälsovårds-högskolan i Göteborg, som avser att utbilda tjänsteläkare och högre hälsovårdstjänstemän. Död 7 mars. Gustaf Rudbeck, f. 1875, f. d. slottsarkivarie, friherre. Han avlade sina akademiska examina i Uppsala, där han promoverades till fil. dr efter att ha tjänstgjort som andre bibliotekarie först vid Carolina Rediviva och sedan vid Kungl. biblioteket. Han utnämndes därefter till slottsarkivarie och nedlade under tre decennier ett omfattande arbete 294