Henri Guisan ■ Sigurd Hoel Lady Mountbatten (Se efterf. sida) Clark Gable Den amerikanske filmskådespelaren Clark Gable avled av hjärtslag den 16 november på ett sjukhus i Hollywood, 59 år gammal. Han hade insjuknat den 6 november, då han fick en blodpropp i hjärtat. Tre dagar dessförinnan hade han spelat in slutscenerna i sin sista film De missanpassade tillsammans med Marilyn Monroe. Gable föddes i Ohio, där fadern var en tyskfödd farmare. I 30 år var Gable Hollywoods okrönte konung med närmare 70 filmer bakom sig. Han har spelat mot Greta Garbo och de flesta andra berömda kvinnliga filmstjärnorna och hans största succé var rollen som Rhett Butler i Borta med vinden, filmhistoriens väldigaste kassapjäs. Gable var gift fem gånger och han skulle nu för första gången bli far. Under andra världskriget, då hans tredje hustru Carole Lombard omkommit genom en flygolycka, gick han in som frivillig i amerikanska flygvapnet, var borta från filmen i tre år och avancerade till major. Henri Guisan General Henri Guisan, Schweiz’ överbefälhavare under andra världskriget, avled den 7 april efter några dagars sjukdom, 86 år gammal. Han var ingen karriärofficer från början utan utbildade sig till agronom och blev artilleri-officer som värnpliktig i den schweiziska milisarmén för att senare ägna sig helt åt det militära. Det är bara vid krig i Europa som Schweiz har en överbefälhavare med generals rang och Guisan var den fjärde generalen sedan det moderna edsförbundets grundande 1848. Hans största ögonblick var på den historiska Rütliängen vid Vierwaldstättersjön i juni 1940, där schweizarna samlats århundraden igenom för att bekräfta sin förbundsed. Det rådde defaitism i landet, och inför edsförbundets officerare gjorde Guisan sin deklaration att man skulle förbli oavhängiga och försvara sig. Sigurd Hoel Den norske författaren Sigurd Hoel avled den 14 augusti, nära 70 år gammal. Han var en varm Sverigevän sedan 1920-talet och bodde här under kriget från 1943, och när kritiken mot vårt land 1946 tog sig sina fränaste uttryck var det han som i en stor och uppmärksammad artikel i Verdens Gang tog svenskarna i försvar. Han var bondson från Odal-bygden på Östlandet och efter studentexamen i Oslo började han läsa naturvetenskap men måste av ekonomiska skäl avbryta och ta plats som lärare. Är 1916 debuterade han som kriti- ker med en artikel om Hamsun, som han beundrade mycket, 1922 följde novellsamlingen Vejen vi går och 1927 slog han igenom hos kritik och publik med romanen Syndare i sommarsol. Hans roman Möte vid milstolpen är säkert ett av de viktigaste dokumenten som finns om Nordens svåra år under världskriget. I Svenska Dagbladet skrev Gösta Attorps bl. a. följande minnesord: ”Till sin typ framstod Sigurd Hoel länge som en stadens — Oslos och världsstädernas — son. Han blev den store introduktören i Norge av samtida euro- 301