Albert Kesselring Max von Laue Vilho Nenonen Storfurstinnan Olga ånyo 1944 och Huber besökte då som president i samband med överlämnandet Oslo och Stockholm. År 1920 var han på Nationernas förbunds råds uppdrag med om att avge ett utlåtande i Ålandsfrågan. Död 14 januari. Toyohiko Kagawa, f. 1888, japansk socialarbetare och kooperatör. Han var född i Kobe. Föräldralös vid fyra års ålder omvändes han av en presbyteriansk missionär som femtonåring till kristendomen och efter examen vid Kobes teologiska universitet studerade han vid Princeton. Han ägnade sig sedan åt missionsarbete och resor och skrev ett femtiotal böcker i religiösa, sociala och filosofiska frågor. Han var Japans mest internationellt kände kristne tänkare och socialarbetare. Död 23 april. Felix Kersten, f. 1898, medicinalråd och Gestapo-chefen Himmlers massör som anses ha räddat otaliga koncentrationslägerfångar. Han var född i Dor-pat. År 1920 blev han finsk medborgare. I Berlin studerade han nervmassage och anställdes vid nederländska hovet 1928. Efter ockupationen av Holland internerades han i Berlin men frigavs och kom i ropet som massör åt flera nazistiska storpampar. Till Sverige kom han 1943 på inbjudan av STAB, sedan han lyckats utverka benådning av tändsticks-koncernens svenska tjänstemän i Warszawa, av vilka fyra dömts till döden för spioneri. Han gjorde sedan täta resor till Tyskland på utrikesminister Günthers uppdrag för att sondera möjligheten av att befria skandinaviska och judiska koncentrationslägerfångar. Holländarna och Judiska världsorganisationen tackade honom efter kriget på olika vis och han anmäldes t. o. m. som kandidat till Nobels fredspris. Han var sedan 1945 bosatt i Sverige, men först 1953 fick han efter upprepade försök svenskt medborgarskap. Död 16 april. Albert Kesselring, f. 1886, tysk fältmarskalk. Han blev chef för tyska l:a luftflottan 1938 och ledde denna i kriget mot Polen 1939. Han förde sedan befälet över 2:a luftflottan, som utkämpade ”slaget om Storbritannien”, blev därefter chef för axelmakternas flyg i Medelhavet och senare överbefälhavare för tysk-italienska stridskrafterna i Afrika. I mars 1945 blev han överbefälhavare på västfronten och togs till fånga vid sammanbrottet. År 1947 dömdes han till döden av en brittisk militärdomstol i Venedig för att undet krigets sista skede ha dödat 335 partisaner i Argeatinegrottorna i Nord-italien. Han benådades sedan till livstids straffarbete, därpå till 20 års straffarbete och sist av hälsoskäl helt och hållet. Död 16 juli. Max von Laue, f. 1879, tysk Nobelpristagare i fysik år 1914. Han tilldelades Nobelpriset för sin upptäckt av röntgenstrålarnas diffraktion i kristaller. Tillsammans med Röntgen, Planck, Ein-stein och Bohr hörde han till banbrytarna inom den moderna fysiken och atomfysiken. Han var från 1919 tillsammans med Einstein ställföreträdande chef för Kaiser Wilhelm-institutet i fysik i Berlin. Under nazisttiden var han en djärv försvarare av vetenskapens hotade frihet. Efter andra världskrigets slut återtog han sin chefspost för institutet, som då förflyttades till Göttingen, där han också innehade en professur. Först 1959 pensionerades han. År 1957 var han en av de 18 västtyska atomforskare som utfärdade en deklaration, vari de sade sig inte vilja på något sätt medverka till produktion, experiment eller utnyttjande av atomvapen. Död 24 april. Vilho Nenonen, f. 1883, finländsk general, artilleriexpert. Han började sin bana vid artilleriakademien i tsartidens Ryssland. Under Finlands frihetskrig deltog han i erövringen av Uleåborg. Efter kriget organiserade han Finlands kustartilleri och fungerade några år före vinterkriget ånyo som artilleriinspek-tör. Under vinterkriget förhandlade han i USA om vapeninköp för Finlands räkning och under fortsättningskriget var han åter inspektör för artilleriet. Helsingfors universitet promoverade honom till hedersdoktor 1950. Död 17 februari. Storfurstinnan Olga, f. 1882, siste ryske tsarens enda kvarvarande syster. Hon var född i Peterhof och efter revolutionen bodde hon liksom sin danskfödda moder i Danmark men flyttade med sin andre make — den förste var en rysk prins, från vilken hon skildes — överste Kulikoffsky till To-ronto, Kanada, 1948. Med denne, som avled 1958, har hon två söner bosatta i Kanada. Hon försörjde sig bl. a. som målarinna. Död 24 november. Henny Porten, f. 1890, tysk filmskådespelerska. Hon hade sin storhetstid under stumfilmen, vars första tyska stjärna hon var. Men hon gjorde även comeback inom ljudfilmen på 30-talet och efter andra världskriget spelade hon med i östtyska filmer så sent som 1954 och 1955. Bland hennes mest kända filmer var Mutterliebe och Absender unbekannt. Död 15 oktober. Vasa Prihoda, f. 1890, världsberömd tjeckisk violinist. Han framträdde först som underbarn men började sin egentliga konsertverksamhet först efter första världskriget. Från 1926 till 1928 gav han flera konserter i Sverige. Död 27 juli. 20 305