Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Norden
- Danmark. Av red. Erik Larsson
- Viggo Kampmanns regering
- Den ekonomiska utvecklingen
- Ny försvarsordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viggo Kampmanns regering
I den nya ministären ingår elva
socialdemokrater och fem radikaler och dessutom nyvalde
folketingsmannen för Grönland, den
danskfödde skoldirektören Mikael Gam. Han utsågs till
minister för Grönland, en post som nu besattes
för första gången. Det grönländska ministeriet
hade dittills letts av andra departementschefer.
Åtgärden vidtogs uppenbarligen för att om
möjligt tillförsäkra regeringen grönländskt stöd.
I samband med det nyvalda folketingets
första sammanträde i slutet av november
framhöll statsminister Kampmann, att regeringen
skulle hålla fast vid den dittills förda politiken.
Han bebådade vidare ett förslag om sänkning
av rösträttsåldern från 23 till 21 år, och i det
sammanhanget skulle det också bli
förhandlingar om reglerna för representationen i
folke-tinget. Beträffande arbetsmarknadens
förhandlingar lät han förstå att regeringen icke var
benägen att ingripa i en konfliktsituation.
Regeringen fick följande sammansättning:
Statsminister: Viggo Kampmann (s),
utrikesminister: Jens Otto Krag (s), finansminister:
Kjeld Philip (r), ekonomiminister: Bertel
Dahl-gaard (r), arbetsminister: Kaj Bundvad (s),
bostadsminister: Carl P. Jensen (s),
fiskeriminis-ter: A. C. Normann (r), försvarsminister: Poul
Hansen (s), handelsminister: Lars P. Jensen (s),
inrikesminister: Hans R. Knudsen (s),
justitieminister: Hans Häkkerup (s), kyrkominister:
Bodil Koch (s), jordbruksminister: Karl Skytte
(r), minister för Grönland: Mikael Gam,
trafikminister: Kai Lindberg (s), socialminister:
Julius Bomholt (s), undervisningsminister:
Jörgen Jörgensen (r).
De två radikalerna Bertel Dahlgaard, 73 år,
och Jörgen Jörgensen, 72 år, kandiderade inte
vid folketingsvalet i november, och de
förklarade sig önska lämna regeringen under det
närmaste året.
Den ekonomiska utvecklingen
Den allmänna högkonjunkturen medförde att
Danmark kunde notera en mycket hög
sysselsättning med betydande löneglidningar och —
längst bort i perspektivet — risk för
inflation. I denna situation tillämpade regeringen
en långt driven överbudgeteringspolitik,
samtidigt som den pressade ned statsskulden från
8,9 miljarder år 1958 till 8,1 miljarder kronor.
Såsom en av åtgärderna för att förhindra en
överhettning inom näringslivet får man också
se det tillfälliga byggstoppet.
Valutareserven, som i mitten av år 1957 var
negativ och under månaderna kring årsskiftet
1959—1960 höll sig ned emot 1 200 miljoner
kr., gick efter halvårsskiftet i höjden och var i
november uppe i närmare 1 400 miljoner. För
att stärka valutareserven tog regeringen i
december ett statslån i Schweiz på 80 miljoner
kronor.
Professorn i konsthistoria vid Köpenhamns
universitet Christian Elling och professorerna i
litteraturvetenskap och litteraturhistoria Paul V.
Rubow och Hans Brix instiftade tillsammans
med författarna Karen Blixen, Agnes
Henning-sen, Kjeld Abell, Karl Bjarnhof, Thorkild
Björnvig, H. C. Bränner, Tom Kristensen,
Jacob Paludan och Knud Sönderby Den danska
akademien. Dess uppgift skall vara att värna
tankefriheten och språkets klarhet. Akademien
skall också dela ut priser.
Kung Frederik och drottning Ingrid gjorde
under 1960 två långresor. Den första, på
vilken också tronföljaren, prinsessan Margrethe,
var med, gick till Grönland och den andra till
Förenta staterna. Under USA-resan gjorde de
besök hos president Eisenhower i Washington
och i FN:s byggnad i New York, där kung
Frederik talade inför generalförsamlingen.
Under året firade kung Frederik och
drottning Ingrid, som förmäldes den 24 maj 1935,
sitt silverbröllop och blev då föremål för varma
hyllningar.
Ny försvarsordning
Den 24 mars antog folketinget en ny
försvarsordning med 149 röster mot 7 och 5
nedlagda. En av huvudpunkterna är successiv
förkortning av värnpliktstiden från 16 till 12
månader. Som villkor för en nedskärning till 14
månader har nämnts 4 000 frivilliga utöver det
redan befintliga fasta manskapet på 6 000 man.
För 12 månaders värnplikt skulle fordras
5 000 frivilliga. De ekonomiska villkoren i det
militära skall förbättras, och man har också
tänkt sig möjligheten att vid sidan av den
militära utbildningen ordna kurser för skolning
till civila yrken. Vid värvningskampanjens
början i slutet av september ansågs emellertid
utsikterna att kunna konkurrera med den civila
arbetsmarknaden vara mycket små.
364
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 27 00:03:09 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1960/0364.html