RIKSDAGEN Av redaktör BARBRO NORÉN Riksdagens vårsession 1961 pågick från 10 januari t. o. m. 30 maj och höstsessionen från 17 oktober t. o. m. 15 december. Under året lämnades 202 propositioner, varav 170 under våren, 740 motioner i första kammaren och 890 i andra, varav 681 resp. 813 under vårsessionen. Den i maj godkända riksstaten för budgetåret 1961/62 upptog på driftsbudgeten 15 914 milj, kr. och på kapitalbudgeten 1 440 milj. kr. i utgifter. Inkomsterna på driftsbudgeten uppfördes till 17 083 milj, kr., varav inkomsterna av skatter beräknades till 15 580 milj. kr. Efter vissa avsättningar till budgetutjämningsfonden beräknades överskottet på statsregleringen till 819 milj. kr. I sin kompletteringsproposition räknade finansminister Sträng med en betydande nedgång i det statliga upplåningsbehovet under budgetåret 1960/61. Totalbudgetunderskottet beräknades för detta budgetår till 230 milj. kr. Bland de viktigare besluten under riksdagen återfinnes nedanstående: VÅRRIKSDAGEN Arbetsmarknaden. Till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder anvisades lika mycket som året före nämligen 280 milj, kr., varav förslagsvis 110 milj, kr. skulle avräknas mot automobilskattemedel. Av de 280 milj. kr. beräknades 210 milj, till beredskapsarbeten och 70 milj. kr. till utbildningsbidrag och andra rörlighetsstimulerande åtgärder samt arkivarbete. Den offentliga arbetsförmedlingens och sjömanshusens personella resurser förstärktes liksom arbetarskyddsstyrelsens. Arméns skjutfält. I anslutning till Älvdalens och Granådalens kronoparker i Kopparbergs län beslöts att anordna ett skjutfält avsett främst för artilleriskjutningar och vissa samövningar. Ar-tilleriskjutskolan flyttades i samband därmed från Villingsberg till Älvdalen. Svea artilleriregemente (A 1) förflyttades från Sundbyberg till Östgöta luftvärnsregementes kaserner i Linköping. Banklördagarna. Från 1 juni 1961 trädde sådana lagstiftningsändringar i kraft att lördagarna under månaderna juni, juli, augusti och september likställs med bankfrilördagar. Beslutet motiverades med önskan att underlätta för de anställda i förvaltningen, domstolsväsendet och bankväsendet att få lediga sommarlördagar. Barnbidragen. Stegringen av levnadskostnaderna för barnfamiljer och i synnerhet flerbarnsfamiljer föranledde riksdagen att begära en allmän översyn av de allmänna barnbidragen. Därvid borde man överväga såväl möjligheterna till en höjning av bidragens belopp som frågan om en indexreglering samt särskilt undersöka om inte fler barnsfamiljerna och de ofullständiga familjerna borde få en större del av eventuella förbättringar än enbarnsfamiljerna. Bibeln. Riksdagen uttalade sig för en utredning av förutsättningarna för och behovet av en ny översättning av Bibeln eller delar därav. Bostadspolitiken. För att upprätthålla en jämn och hög sysselsättning på byggnadsarbetsmarknaden utvidgades medelsramen för den preliminära långivningen från 865 milj, till 970 milj. kr. för 1960/61, varigenom bostadsprogrammet kunde utökas med 7 000 lägenheter till 70 000. Även för 1961/62 uppställdes ett bostadsbyggnadspro-gram om 70 000 lägenheter. Systemet med mini-miprogram för bostadsbyggandet frångicks och medelsramarna för den statliga preliminära långivningen fastställdes till 970 milj. kr. (105 milj, kr. mer än 1960/61) för lån och oförändrat 10 milj. kr. för ränteeftergifter. Av 66 000 med statslån finansierade lägenheter beräknades 47 000 i flerfamiljshus och 19 000 i småhus. Familjebo-stadsbidraget höjdes från 1 juli 1961 med 60 kr. för familj och år samt 30 kr. för barn och år. Anslaget till bostadsrabatter höjdes därför med 20 milj. kr. till 150 milj. kr. 1960 års bostadsräkning fick ett anslag om 3,35 milj. kr. Bostads-styrelsen omorganiserades och i anslutning därtill höjdes avlöningsanslaget c:a 0,5 milj, till 4,5 milj. kr. Byggnadsregleringen. 1943 års lag om tillstånds-tvång för byggnadsarbete förlängdes med två år t. o. m. 30 juni 1963. Riksdagen utgick vid denna förlängning ifrån att den skulle vara den sista och att man före nämnda datum skulle realiserat en generell planering i annan form. Civilförsvaret. Till utbildnings- och övningsverksam-het anvisades 10,8 milj. kr. — en uppräkning med 3,7 milj. kr. —, till materielanskaffning 17,7 milj. kr. — en uppräkning med 14,2 milj, kr. —, till allmänna skyddsrum 6,5 milj. kr. — en uppräkning med c:a 2 milj. kr. Ekonomisk försvarsberedskap. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap ändras fr. o. m. 1 januari 1962 till en överstyrelse för ekonomisk försvarsberedskap med kollegial beslutanderätt. En generaldirektör blir chef och styrelsen får 4 byråer och en allmän planeringssektion direkt underställd generaldirektören. Planeringsansvaret beträffande luft- och järnvägstrafik decentraliserades till luftfarts- och järnvägsstyrelserna och ledningsplaneringen på landsvägs- och sjötransporternas områden överfördes till statens biltrafiknämnd och sjöfartsstyrelsen. Den nya överstyrelsen drar en personalkostnad per år av 1 446 000 kr., en kostnadsökning med 168 000 kr., varav c:a 135 000 kr. kan anses motsvara den automatiska ökningen. OECD. Riksdagen godkände Sveriges anslutning till den i Paris den 14 dec. 1960 av OEEC-staterna samt Kanada och Förenta staterna beslutade ombildningen av OEEC till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). 60