103 (Svenska Dagbladets Årsbok / Trettionionde årgången (händelserna 1961))

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TV speglar världen. Av redaktör Gunnar Falk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Åtskilliga lyriska program — opera, operett,
musik och balett — nådde svensk TV via
Eurovisionen under året. Även TV-teatern hade på
sin repertoar en del utländska föreställningar
av intresse: en amerikansk TV-teatergiv med
Ingrid Bergman samt en fransk, Den långa
natten, kan nämnas.

Dessa två produkter kunde emellertid
knappast anses vara ren televisionsteater — utan
snarare film, efter vårt sätt att se på
bildscenens funktion. Frågan var gränsen går
mellan teater och film i mediet aktualiserades
återigen på senhösten av den svenska given
Gäst hos verkligheten, ett stycke
film-drama-teater, byggt på Pär Lagerkvists berättelse.

Kanske skulle här beteckningen ”novellfilm”
vara den mest passande? Epitetet ”novellfilm”
dök på allvar upp inom vår TV på nyåret då
förstapriset, Jag väntar inget svar, i en utlyst
manustävlan visades; den gav upphov till
intressanta debatter just om skillnaderna mellan
filmens och teaterns språk och uttrycksmedel.

På TV-filmens område inträffade annars inga
märkligare ting under 1961; visningen av
långfilmer — därav en del svenska som släpptes
fria för ”TV-bruk” på hösten —, av kortfilmer,
familjefilmer, kriminalfilmer och västernfilmer
fortsatte oförtrutet.

Mannen som försvann ur rutan — Olle Björklund

läser ”Aktuellt”.

Nina, Nalle och Nora i Åke Falcks TV-program.

Fr. v. danskan Gitte Henning, svenskan Maude

Adelson och norskan Unni Bernhoft.

Också inom de flesta övriga svenska
TV-områden var 1961 ett ganska händelsefattigt
år — om man med händelser menar nya
initiativ, nya programformer, spännande
utvecklingslinjer och friska ideer. Barn- och
ungdomsavdelningen genomgick ingen
revolutionerande förändring och förbättring — tyvärr.
Inom underhållningen kan kort sägas att Åke
Falck åter var den dominerande
programskaparen, kvalitativt sett — även om den stora
Astrid Lindgren-serien Nina, Nora, Nalle som
han regisserade knappast gav tittarna mera än
bevis för att Jan Malmsjö och danskan Gitte
Flenning var två utmärkta musicalartister.

Flera pålitliga programtyper ”gick igen”
inom TV:s talavdelning: Ria Wägners magasin,
I brännpunkten, TV-rättegångar,
operationsreportage (öron och ögon det här året), Skog
och sjö, Konsumentrutan etc. Nya serier om
stadsbyggnation, om trafikolyckor och om barn
i de första sex åren kan nämnas. I Profilen och
Prisma gav Vilgot Sjöman några utmärkta
intervjuporträtt — och bland TV:s reportrar
var det främst namnen Karl-Axel Sjöblom och
Eric Forsgren som ”lyste”.

Det kan till sist konstateras att Sveriges
förhållande till övriga nordiska ”TV-makter”
under året var gott. Det livliga programutbyte
som inleddes i slutet av 1960 fortsatte under
1961. Och alltjämt går televisionen segrande
fram i alla de nordiska länderna; överallt byggs
näten ut och stiger licenssiffrorna. I slutet av
1961 kom övre Norrland med i den svenska
TV-familjen som på årets sista dag hade
1 359 000 medlemmar; motsvarande siffra den
31 december 1960 var 1 029 997.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Nov 28 21:32:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svda/1961/0103.html

		Svenska Dagbladets Årsbok / Trettionionde årgången (händelserna 1961) / 103 (1924-1953) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|