SVERIGE Investeringsboom I Sverige liksom i andra industriländer hade ett markerat uppsving satt in under 1959. En stigande ekonomisk aktivitet präglade därefter inte bara 1960 utan även större delen av 1961. Preliminära beräkningar tyder på att den totala produktionen i landet steg med så mycket som 4,5 procent i volym från 1960 till 1961, d. v. s. med samma procenttal som mellan 1959 och 1960 (jfr nedanstående tabell över försörjningsbalansen, där det totala utbudet av varor och tjänster redovisas mot efterfrågan på dem från olika sektorer av samhällsekonomien). Den svenska försörjningsbalansen 1961 Milj, kr. Proc, förändr. från 1960 Löp. priser .. .. Fasta priser Tillgång Bruttonationalprodukt till marknadspris 73 935 + 71/2 + 414 Lagerminskning — — — Import av varor, cif . . . 15 300 + 2 + 1 Summa tillgång 89 235 + 614 + 4 Användning Privat bruttoinvestering . 14 124 + 91/2 + 5 Statlig bruttoinvestering . 5 185 + 31/2 — 14 Komm. bruttoinvestering 4 231 + 8 + 5 Lagerökning 690 Privat konsumtion 40 106 + 8 + 6 Statlig konsumtion 3 919 + 10 + 6 Kommunal konsumtion . 5 680 + 8 + 3 Export av varor, fob och nettot av tjänster 15 300 + 6 + 4 Summa användning 89 235 + 614 + 4 Medan exporten tycks ha spelat den dominerande rollen i konjunkturutvecklingen under 1960 intog de enskilda investeringarna denna plats under 1961. Särskilt maskininvesteringarna inom industrien ökade kraftigt och totalt beräknas industriinvesteringarna från 1960 till 1961 ha stigit med 13 procent räknat i fasta priser mot 9 procent föregående år, då särskilt den industriella och anläggningsverksamheten expanderade. Som följd av bl. a. livligt bostadsbyggande ökade vidare de kommunala investeringarna betydligt (5 procent i volym), medan den statliga investeringsverksamheten totalt sett synes ha varit av ungefär oförändrad omfattning (större militära investeringar balanserades bl. a. av en minskning för SAS). Den enskilda konsumtionen ökade såsom framgår av den preliminära försörjningsbalan sen med ej mindre än 6 volymprocent, vilket var mer än någon gång under 1950-talet. Bakgrunden härtill var den fortsatt kraftiga inkomstökningen — omkring 11 procent inkl. 2 procents ökning i sysselsättningen — som den svenska allmänheten kunde glädja sig åt under året. Exportökningen blev å andra sidan inte så omfattande som tidigare. Den stannade sålunda vid 4 volymprocent mot 12 resp. 8 procent de båda närmast föregående åren. Dämpningen berodde såväl på att fullt kapacitetsutnyttjande hade nåtts inom vissa branscher, såsom verkstadsindustrien, som på begynnande avsättningssvårigheter inom främst den skogsin-dustriella sektorn. Samtidigt kan konstateras, att importökningen blev mycket blygsam. Den stannade sålunda vid någon volymprocent. Ökad hemmaproduktion i fråga om bl. a. stål och minskad takt i lagerpåfyllningen bidrog till den relativa stabiliteten i importen. Såsom närmare visas i det följande undergick valutareserven en betydande ökning. Den ekonomiska politiken präglades av fortsatt restriktivitet. En kraftig förstärkning av statsinkomsterna, vartill både den från 1960 införda allmänna omsättningsskatten och en stark tillväxt i skatteunderlaget i form av taxerade inkomster bidrog, ledde för ovanlighetens skull inte till en motsvarande ökning av statens utgifter (mellan kalenderåren 1960 och 1961 beräknas en balansförbättring om 1 500 milj. kr. ha uppstått i statsbudgeten). I samma riktning som statsfinanserna verkade även förnyade erbjudanden till företagen att på särskilt förmånliga villkor sätta in pengar på investeringsfonds-konton i riksbanken. Det belopp som på detta sätt temporärt steriliserades i riksbanken blev dock betydligt lägre än under 1960 (286 milj, kr. mot 768 milj, kr.) men det betydde uppenbarligen en hel del i det ansträngda likviditets-läge, som förelåg. Vidare träffade riksbanken nya överenskommelser med bankerna om att de skulle visa fortsatt restriktivitet i sin utlåning. Diskontot kvarhölls vid 5 procent vartill det höjts i januari 1960. Mot slutet av året fattade riksdagen beslut om viss omläggning av skattesystemet från direkt till indirekt beskattning. Från den 1 januari 1962 skulle sålunda den allmänna omsättningsskatten höjas från 4,2 procent (i detalj-ledet) till 6,4 procent. Samtidigt beslutades en viss sänkning av den direkta beskattningen för inkomster upp till 30 000 kronor. 200