Gösta Chatham Oscar Falkman Max Hansen roller gav hon 1907, när hon spelade Indras dotter på Svenska teatern. Mélisande i Maeter-lincks berömda skådespel tillhörde även hennes yppersta roller. Under sin fortsatta bana utvecklade Harriet Bosse en sällsynt mångsidighet. Hon kunde göra unga eleganta societetsflickor, groteska karika- tyrer som Eliza i Pygmalion — ett mästerstycke av drastisk komik — charmfulla och lyriskt betonade sagofigurer, gäcksamma och företagsamma ungdomar och många andra. Hon avslutade sin sceniska bana 1943. Åren 1901— 1904 var hon gift med August Strindberg och publicerade 1932 dennes brev till henne. Gösta Chatham Konstnären Gösta Chatham, Finnerödja, avled den 16 juli i en ålder av 75 år. Efter studentexamen i Örebro 1905 kom han i SJ:s tjänst och hann dessutom med att ta flyg-certifikat vid Thulins flygskola på Ljungbyhed. I Svenska Dagbladet skrev fil. dr Gotthard Johansson vid Gösta Chathams bortgång: ”Hans väsentliga insats som tecknare kulminerade under 20- och 30-talen, då hans originella stil och personlighet utvecklade en nästan explosiv vitalitet och på kort tid förde den unge stationsskrivaren i Centralens biljettlucka — som han snart lämnade — till en av de mest uppmärksammade positionerna i de årens svenska tecknarvärld. Chathams första alster var främst tidssatirer som i ett piskande regn av nålfina streck och med spöklika ljusdunkeleffekter gav uttryck för en frän, bisarr och ofta makaber humor. Det fanns i dem något som kunde påminna om en Goyas skarprättarstäm-ning. Dessa teckningar som verkade med något av etsningens skärpa och även dess materialeffekter fäste snart uppmärksamheten vid tecknaren som engagerades av Svenska Dagbladet, där han under en 20-årig period utvecklade n rikt flödande verksamhet som blev av för genren helt förnyande verkan. Vid sidan av stora tidssatirer i sin tidigare stil, som han ytterligare utvecklade, skapade han en ny, för tidnings-trycket speciellt lämpad genre i små vinjettarta-de bilder till dagskrönikan, summariskt tecknade och av en mera godmodig men därför inte alldeles oförarglig humor. Den starkt personliga och konstnärligt självständiga insats han med dem gjort i det svenska tidningstecknan-dets historia är av den art som ej får glömmas.” Oscar Falkman Förre chefen för Bolidens gruv a.-b. bergsingenjören tekn. dr Oscar Falkman, Stockholm, avled den 10 juli på Sophiahemmet vid 83 års ålder. Efter bergsingenjörsexamen vid Tekniska högskolan 1900 hade han anställningar i Ludvika och vid Carnegie Steel i Pittsburg till 1905, blev 1907 chef för Trollhättans elektriska kraft a.-b. och a.-b. Saxberget, 1910 för Troll- hättans elektrotermiska a.-b. och var 1914— 1925 verkställande direktör i Centralgruppen emissions a.-b. Redan under första världskriget hade Emissionsbolaget igångsatt en intensiv malmletning i Skellefteälvens dalgång men under åtskilliga år med ringa framgång. Först i slutet av år 1924 upptäcktes en fyndighet som skulle komma att ge underlag för en 281