HAMMARSKJÖLDMINNET Första årsdagen av Dag Hammarskjölds död, den 17 september, blev en mäktig hyllning åt minnet av den bortgångne FN-chefen och hans verk i världsfredens tjänst särskilt i FN-högkvarteret i New York och i hela USA, där minneshögtider hölls över hela unionen, bl. a. i ett stort antal kyrkor. Minnesceremonierna inleddes där i själva verket redan den 11 september på stadshuset i New York i och med att stadens borgmästare Robert Wagner utfärdade en proklamation om att den 17 september för framtiden skall kallas ”Dag Hammarskjölds dag”. I proklamationen uppmanades alla New York-bor att ägna den bortgångne generalsekreterarens minne sin hyllning. Närvarande vid ceremonien var bland andra Dag Hammarskjölds närmaste män inom FN-sekre-tariatet, Andrew Cordier och Ralph Bunche, samt en svensk delegation med fru Alva Myrdal och ambassadör Agda Rössel i spetsen. Staten New Yorks guvernör Nelson Rockefel-ler utsände samtidigt en liknande proklamation för delstaten i dess helhet. Minnesceremonien den 17 september i FN-huset i New York utanför det meditationsrum Dag Hammarskjöld där skapade var enkel till sin utformning men präglad av en mäktig stämning. Dag Hammarskjölds brorson Michael Hammarskjöld hade kommit från Stockholm och dessutom representerades Sverige av fru Myrdal, professor Ingvar Svennilson, direktör Bengt Rösiö i Hammarskjöldstiftelsen, ambassadör Sture Petrén, LO-chefen Arne Geijer och den svenska FN-delegationen med ambassadör Agda Rössel i spetsen. Presidenten i FN:s sextonde generalförsamling tunisiern Mongi Slim inledde minneshögtiden med en varm bekännelse till de ideer Dag Hammarskjöld stod för, och därefter framträdde fru Alva Myrdal, fungerande ordförande i Hammarskjöldstiftelsen, och avslöjade bl. a. att vid ett sammanträde i New York beslut fattats att starta en stor regional institution i Afrika för träning av statstjänstemän och administratörer i den svarta kontinentens nya stater. — De stora behöver inga lovtal — Dag Hammarskjölds inspirerande verk lever efter honom och minner om hans imponerande gestalt mera vältaligt än några ord som jag kan säga, yttrade bl. a. generalsekreterare U Thant, när han hyllade sin företrädare som ”freds-hjälten” vid avtäckandet av en minnesplakett över honom och dem som dog med honom i Afrika. Han hyllade även minnet av en annan svensk, Folke Bernadotte, som fallit under utövande av ett maktpåliggande uppdrag i världsorganisationens tjänst och vilkens minnesplakett sitter bredvid den nu avtäckta över Dag Hammarskjöld och hans följeslagare. Denna bar följande inskription: ”Till minne av Dag Hammarskjöld, Förenta nationernas generalsekreterare 1953—1961, och de som förlorade sina liv tillsammans med honom vid Ndola i september 1961 under sökandet efter fred i Kongo”. Må de vila i frid. Må vi säkra den, sade generalsekreteraren, i det han förklarade minnesceremonien avslutad. Mäktig hyllning i US A-pressen Dagen före minnesdagen, söndagen den 16 september, hyllades Dag Hammarskjölds minne i otaliga artiklar i unionens hela press. Kända statsvetenskapsmän, författare och FN-specia-lister skrev om Hammarskjölds personliga övertygelse, hans tro och filosofi, hans syn på FN som ett allt effektivare fredsinstrument, hans kraftfulla vakthållning kring generalsekreterarens ämbetsintegritet, hans opartiskhet och hans tro på den växande intressegemenskap som han ansåg vara så väsentlig för FN:s framgång. New York Times stora sön-dagsmagasin hade Hammarskjölds bild på första sidan och ägnade flera sidor åt hans livsverk. Washington Post, Baltimore Sun, St. Louis Post Dispatch, New Orleans Times, Chicago Sunday Times — alla de förnämsta amerikanska pressorganen hade liknande artik lar om den bortgångne och det genomgående temat hos dem alla var ”Låt oss aldrig glömma denne store Fredskämpe”. Alla uppmanade de sina läsare att hjälpa till att skapa ”ett levande minnesmärke” över honom genom bidrag till minnesfonden. Redan i slutet av mars hade startats en hela unionen omspännande intensiv kampanj för denna fond under ledning av den amerikanska Hammarskjöldstiftelsen och dess chef Andrew Cordier. Målsättningen var ”många, många miljoner dollar”, förklarade mr Cordier vid ett besök i Stockholm på våren. Liknande stiftelser hade då bildats eller var under bildande i en rad andra länder såsom Kanada, Tunisien, Australien, Indien, England och Italien. På amerikanskt håll förutsåg man enligt mr Cordier att Hammarskjöldfonderna under de när- 53