- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Fyrtionde årgången (händelserna 1962) /
180

(1924-1953) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Explosionskatastrof i Södertälje - Fyra omkom i jättelavin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EXPLOSIONSKATASTROF I SÖDERTÄLJE En våldsam explosion vid 23-tiden tisdagen den 23 januari i Älvkarleby kraftverks sekundärstation i Södertälje ödeläde helt stationsbyggnaden och satte alla dess fem transformatorer ur funktion samt hade dessutom följdverkningar, som kan betecknas som nära nog katastrofala, jämförbara med dem som kan vållas av en bombfullträff. Förutom att hela Södertälje stad och stora delar av Södertörn och Sörmland lades i mörker blev det driftstopp vid Södertäljes stora industrier, bland dem Scania-Vabis och Astra, och vid andra industrianläggningar i det berörda området såsom Separators verkstäder och riksbankens pappersbruk i Tumba under närmare två dygn, och en rad allmänna institutioner kunde under hela dagen den 24 januari blott med stora svårigheter upprätthålla sin verksamhet. Driftavbrottet vid industrierna medförde miljonförluster — enbart vid Scania-Vabis beräknades de till 1,25 milj. kr. Även Söder i Stockholm och de södra förorterna fick betydande känning av elstoppet bl. a. i fråga om vattenförsörjningen till följd av att vattenverket i Norsborg, som betjänar dessa delar av Stockholm, tvingades stoppa, då ingen kraft fanns att driva verkets stora pumpar. Uppmaningen till Stockholms invånare att spara på vattnet för att lätta på vattenverkets svårigheter följdes ej på många håll utan ledde tvärtom till en uppenbar vattenhamstring som gjorde ont värre för de södra förorterna. Företeelsen klandrades skarpt, bl. a. i ett ledareuttalande i Svenska Dagbladet. Anledningen till olyckan antogs vara brytar-överslag — någon fullständig förklaring kunde de omfattande undersökningarna ej ge — och att den fick så stor omfattning som fallet var ansågs bl. a. bero på att transformatorstationen var av en mycket föråldrad modell. I en modern transformatorstation skulle de sekundära verkningarna av den primära explosionen i brytaren ha uteblivit. Explosionskatastrofen gav genljud även i riksdagens båda kamrar, där en medlem av folkpartiet och två av centerpartiet ställde frågor till kommunikationsminister Skoglund. I sitt svar som gavs den 23 februari betecknade statsrådet driftstörningarna till följd av Söder-täljeexplosionen som de allvarligaste som någonsin drabbat statens vattenfallsverk. Han erinrade om att alla nya ställverk för högre spänningar sedan årtionden läggs utomhus, där riskerna för skadegörelse vid explosion är mindre, och angav som tänkbart att man helt får överge de gamla transformatorbyggnaderna. Det är, framhöll han vidare, även angeläget att ur beredskapssynpunkt de känsligaste anläggningarna förses med reservaggregat. En översyn av beredskapen på detta område har påbörjats i samarbete mellan kraftindustrin och överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap. FYRA OMKOM I JÄTTELAVIN Fyra män från Ånge, 46-årige postiljonen Hugo Kärfstadt, 40-årige anläggningsarbetaren Oskar Pettersson, 56-årige skogsarbetaren Einar Hul-tin och 24-årige järnvägsmannen Rolf Holmström, omkom någon av de första dagarna i april i en jättelavin på Dunsjöfjället i norra Härjedalen. De lämnade Ljungdalen, den sista byn västerut i Ljungans dalgång, den 31 mars för att göra en fisketur på ett par dagar till en stuga vid Dunsjön på fjället. De färdades de första kilometerna uppför fjället i snö-vessla, så långt denna kunde ta sig fram, och föraren av denna varnade dem för att fullfölja fisketuren på grund av det dåliga vädret med ymnigt snöfall. De slog dock bort varningen och fortsatte på skidor mot målet. De fyras försvinnande blev känt på morgonen den 5 april, då makan till en av männen telefonerade till Ljungdalen och efterfrågade maken och dennes kamrater. Det blev därigenom klart att en olycka inträffat och spaningar igångsattes. I dessa deltog även ett flygplan och från detta observerades en jättelavin i en bäckravin på en mycket brant fjällsida. Föraren lyckades landa i närheten av rasområdet och upptäckte där en mängd persedlar utströdda i snön. Ortsbor begav sig till olycksplatsen, fjällräddningen i Östersund larmades och en trupp från pluton-chefsskolan vid I 5 startade på morgonen den 6 april till Ljungdalen och fortsatte i snövesslor till olycksplatsen. När truppen nådde fram hade man redan funnit två av de omkomna och vid 18-tiden hade alla fyra påträffats och kunde föras till Ljungdalen. 180

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 4 01:37:56 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1962/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free