- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Fyrtionde årgången (händelserna 1962) /
210

(1924-1953) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medicinsk översikt. Av professor Ebbe Nyman - Epidemiska sjukdomar - Talidomidtragedien - Cancerproblemen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MEDICINSK ÖVERSIKT Av professor EBBE NYMAN Epidemiska sjukdomar Mindre än ett tjugotal fall av polio rapporterades under år 1962 från hela landet. Detta var sannolikt en av de lägsta siffror som någonsin noterats och ett gott vittnesbörd om den omfattande vaccinationens effekt. I Stockholms stad diagnosticerades inget fall under åren 1961 och 1962. Inga större epidemier i övrigt noterades, med undantag för ett god artat men rätt omfattande utbrott av para-tyfus i Vaggeryd. Scarlatina förekom ganska rikligt. Influensafrekvensen var relativt låg. En del resenärer till sydliga nejder hemförde tyfus och paratyfus, men sekundärfall var ovanliga. Ströfall av smittkoppor på kontinenten och i England föranledde temporärt ökad vaksamhet, men inga fall inträffade i Norden. T alidomidtragedien Talidomid (med det svenska specialitetsnam-net neurosedyn) infördes 1958 som sömnmedel i Tyskland och fick snabbt stor spridning i Västeuropa. Det frilistades i januari 1959 som farmaceutisk specialitet i Sverige. I november 1961 framlade den tyske läkaren W. Lenz välgrundade misstankar om att cn påvisad stark ökning av missbildningar hos nyfödda barn i Västtyskland kunde bero på medlet i fråga. Det rörde sig särskilt om bristfällig utveckling av barnens armar och ben men även andra skador iakttogs. I december samma år stoppades försäljningen av neurosedyn i Sverige. Under året 1962 pågick i alla länder, där medlet använts, en omfattande inventering av missbildningar hos barn, som kunde sättas i samband med bruk av talidomid hos mödrarna, särskilt under graviditetens andra månad. Resultatet blev skrämmande: omkring 5 000 missbildade barn hade fötts i Västeuropa under loppet av cirka 2 år. För Sveriges vidkommande beräknade Medicinalstyrelsens expert antalet missbildade barn, som kunde hänföras till denna grupp, till cirka 130. Härav var hälften svåra fall och ett 40-tal av de senare bedömdes vara i behov av långvarig anstaltsvård. Erfarenheterna av denna tragedi aktualiserade frågan om läkemedelskontrollens effektivitet. Det rörde sig här om en tidig inverkan på foster, som med gängse metoder ej kunnat förutses. Man måste sålunda konstatera, att det skedda mindre berodde på brister i kontrollen än på ofullständiga kunskaper om de synnerligen komplicerade verkningarna hos många läkemedel. Den strida strömmen av nya syn tetiska läkemedel med alltför kort prövotid hade blivit ett allt mera svårbemästrat problem. Naturligtvis utlöste det inträffade krav på skärpta prövningsbestämmelser för nya läkemedel. Inför årets höstriksdag framlades ett tidigare förberett förslag om ändring av nuvarande apoteksvarustadga, vilket även av andra skäl sedan länge varit starkt påkallat. I talidomidtragediens spår följde sådana uppmärksammade händelser som abortfallet Fink-bine i Sverige och en rättegång i Belgien, där genom flera parters medverkan ett s. k. barm-härtighetsmord utförts på ett svårt talidomid-skadat barn. En jury frikände de åtalade, vilket hälsades med stor tillfredsställelse av en allmän opinion. Med hänsyn till konsekvenserna väckte emellertid detta domslut starka betänkligheter hos många jurister och läkare. I Sverige framlades av Medicinalstyrelsen ett förslag om en ny legal abortindikation vid misstanke om fosterskador, vållade av bl. a. läkemedel, radioaktiv strålning och infektioner. Meningen om det generella berättigandet av en sådan indikation var dock ej enhetlig bland medicinsk expertis. Även några andra läkemedel blev under året misstänkta för fosterskadande egenskaper, i regel på ganska lösa grunder. Det gällde både ett antibiotikum och ett vitaminpreparat samt i vårt land ett sjösjukemedel, Postafen, ofta använt vid illamående under graviditet. Trots att indicierna ej var så särskilt starka och från flera håll betvivlades blev medlet likväl försiktigtvis genast receptbelagt i avvaktan på fortsatt utredning. Cancerproblemen Cancerfrågorna var som vanligt i centrum för det allmänna intresset, inte minst på grund av ett serieprogram i den svenska televisionen, där olika synpunkter framlades på ett i stort sett väl avvägt sätt. Tyvärr utlöstes som alltid i samband med offentlig diskussion kring can 210

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 4 01:37:56 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1962/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free