Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Medicinsk översikt. Av professor Ebbe Nyman
- Epidemiska sjukdomar
- Talidomidtragedien
- Cancerproblemen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDICINSK ÖVERSIKT
Av professor EBBE NYMAN
Epidemiska sjukdomar
Mindre än ett tjugotal fall av polio
rapporterades under år 1962 från hela landet.
Detta var sannolikt en av de lägsta siffror som
någonsin noterats och ett gott vittnesbörd om
den omfattande vaccinationens effekt. I
Stockholms stad diagnosticerades inget fall under
åren 1961 och 1962. Inga större epidemier i
övrigt noterades, med undantag för ett
god
artat men rätt omfattande utbrott av
para-tyfus i Vaggeryd. Scarlatina förekom ganska
rikligt. Influensafrekvensen var relativt låg.
En del resenärer till sydliga nejder hemförde
tyfus och paratyfus, men sekundärfall var
ovanliga. Ströfall av smittkoppor på
kontinenten och i England föranledde temporärt ökad
vaksamhet, men inga fall inträffade i Norden.
T alidomidtragedien
Talidomid (med det svenska
specialitetsnam-net neurosedyn) infördes 1958 som sömnmedel
i Tyskland och fick snabbt stor spridning i
Västeuropa. Det frilistades i januari 1959 som
farmaceutisk specialitet i Sverige. I november
1961 framlade den tyske läkaren W. Lenz
välgrundade misstankar om att cn påvisad stark
ökning av missbildningar hos nyfödda barn i
Västtyskland kunde bero på medlet i fråga.
Det rörde sig särskilt om bristfällig utveckling
av barnens armar och ben men även andra
skador iakttogs. I december samma år
stoppades försäljningen av neurosedyn i Sverige.
Under året 1962 pågick i alla länder, där medlet
använts, en omfattande inventering av
missbildningar hos barn, som kunde sättas i
samband med bruk av talidomid hos mödrarna,
särskilt under graviditetens andra månad.
Resultatet blev skrämmande: omkring 5 000
missbildade barn hade fötts i Västeuropa
under loppet av cirka 2 år. För Sveriges
vidkommande beräknade Medicinalstyrelsens expert
antalet missbildade barn, som kunde hänföras
till denna grupp, till cirka 130. Härav var
hälften svåra fall och ett 40-tal av de senare
bedömdes vara i behov av långvarig anstaltsvård.
Erfarenheterna av denna tragedi aktualiserade
frågan om läkemedelskontrollens effektivitet.
Det rörde sig här om en tidig inverkan på
foster, som med gängse metoder ej kunnat
förutses. Man måste sålunda konstatera, att det
skedda mindre berodde på brister i kontrollen
än på ofullständiga kunskaper om de
synnerligen komplicerade verkningarna hos många
läkemedel. Den strida strömmen av nya
syn
tetiska läkemedel med alltför kort prövotid
hade blivit ett allt mera svårbemästrat problem.
Naturligtvis utlöste det inträffade krav på
skärpta prövningsbestämmelser för nya
läkemedel. Inför årets höstriksdag framlades ett
tidigare förberett förslag om ändring av
nuvarande apoteksvarustadga, vilket även av andra
skäl sedan länge varit starkt påkallat.
I talidomidtragediens spår följde sådana
uppmärksammade händelser som abortfallet
Fink-bine i Sverige och en rättegång i Belgien, där
genom flera parters medverkan ett s. k.
barm-härtighetsmord utförts på ett svårt
talidomid-skadat barn. En jury frikände de åtalade, vilket
hälsades med stor tillfredsställelse av en
allmän opinion. Med hänsyn till konsekvenserna
väckte emellertid detta domslut starka
betänkligheter hos många jurister och läkare.
I Sverige framlades av Medicinalstyrelsen ett
förslag om en ny legal abortindikation vid
misstanke om fosterskador, vållade av bl. a.
läkemedel, radioaktiv strålning och infektioner.
Meningen om det generella berättigandet av en
sådan indikation var dock ej enhetlig bland
medicinsk expertis.
Även några andra läkemedel blev under
året misstänkta för fosterskadande egenskaper,
i regel på ganska lösa grunder. Det gällde både
ett antibiotikum och ett vitaminpreparat samt i
vårt land ett sjösjukemedel, Postafen, ofta
använt vid illamående under graviditet. Trots att
indicierna ej var så särskilt starka och från
flera håll betvivlades blev medlet likväl
försiktigtvis genast receptbelagt i avvaktan på
fortsatt utredning.
Cancerproblemen
Cancerfrågorna var som vanligt i centrum
för det allmänna intresset, inte minst på grund
av ett serieprogram i den svenska televisionen,
där olika synpunkter framlades på ett i stort
sett väl avvägt sätt. Tyvärr utlöstes som alltid
i samband med offentlig diskussion kring
can
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 4 01:37:56 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1962/0210.html