Emil Bovin Henry Dunker Henning Franzén på Stockholmsutställningen samma år. Föreningen Konsthantverkarnas gille tillkom på hans initiativ. På möbelarkitekturens och heminredningens område utförde han såväl teoretiskt som praktiskt ett banbrytande arbete. Han tillhörde den grupp som 1917 framträdde med parollen ”vackrare vardagsvara”, och hans egna arbeten präglades av ändamålsenlighet och förfinad smak. Under pseudonymerna David Linde och Peter Spigg publicerade han romaner och kulturhistoriska skildringar från sin födelsebygd i Bergslagen och gjorde sig vidare bemärkt som fin bokkännare. Han donerade bl. a. flera dyrgripar till Kungliga biblioteket. Emil Bovin Nestorn bland svenska kvinnoläkare prof, em. Emil Bovin, Stockholm, avled den 8 augusti endast några dagar före sin 94-årsdag. Efter medicine doktorsgrad 1903 blev han 1906 docent i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet och 1911 biträdande barn-morskelärare vid Södra barnbördshuset, där han 1924 blev överläkare och professor. Från denna befattning avgick han med pension 1933. Han var medlem av medicinalstyrelsens veten skapliga råd 1930—1935, ordförande i Sveriges läkarförbund 1928—1932 och 1932—1933 ordförande i Svenska läkarsällskapet, där han 1949 blev hedersledamot. Han var en av stiftarna av Nordisk förening för obstetrik och gynekologi 1923 och dess förste ordförande. Under sin tid som chef för barnmorskeundervisnin-gen i Stockholm lyckades Bovin genomföra tvåårig undervisning för barnmorskor, en länge efterlängtad reform. Henry Dunker Disponent Henry Dunker, Hälsingborg, kung inom svensk gummiindustri och länge ansedd som en av landets rikaste män, avled den 3 maj nära 92 år gammal. Han anställdes 1891 vid den av hans fader och andra intressenter grundade Helsingborgs gummifabrik, där han blev disponent 1894. verkställande direktör några år senare och ordförande i styrelsen 1923. År 1905 blev han verkställande direktör i Trelleborgs gummifabrik och 1927 för Förenade gummifabriks-a.-b., 1934 ombildat till a.-b. Tre Torn, samt ordförande i Helsingborgs gummifabriks intressenter. Han tillhörde vidare styrelserna för dotterföretagen Tre Torn i Helsingör och Tre Torn i Hamburg. År 1918 inträdde han i Skan dinaviska bankens centralstyrelse, vars ordförande han var under flera år, och i över 20 år var han ordförande i sparbanken i Hälsingborg liksom han var ordförande i eller ledamot av styrelserna för en lång rad industri-, handels-och fastighetsbolag. I det kommunala livet i Hälsingborg deltog han som ledamot av stadsfullmäktige 1903—1919. För sina industriella insatser kallades han 1931 till ledamot av Fysiografiska sällskapet i Lund och 1936 till förste hedersledamot i Ingeniörsvetenskapsaka-demien. Av Hälsingborgs stad fick han 1949 den då nyinstiftade Hälsingborgsmedaljen, och 1953 fick han Helsingörsmedaljen, en utmärkelse som ej kommit någon annan utlänning till del. 293