Gottfrid von Feilitzen Eric Fröling Sture Gadd Bengt af Geijerstam spektör för blindundervisningen, utarbetade 1931 förslag till statligt understöd åt blinda och var ordförande i 1936 års utredning om döva och blinda. Han utgav arbetena Den svenska blindvårdens uppkomst och utveckling samt Ramkvilla sockens historia. Död 8 juni. Gunnar Ekdahl, f. 1916, generaldirektör. Efter pol. mag.-examen 1938 blev han fil. lic. 1941 och efter anställning i statens byggnadslånebyrå var han kansliråd i socialdepartementet 1948—60. Han blev generaldirektör och chef för bostadsstyrelsen 1960. Död 1 september. Hans Ekegårdh, f. 1881, konstnär. Han studerade i sex år violin vid Musikaliska akademien i Stockholm och reste 1902 till Paris för att fortsätta sin utbildning och var sedan där bosatt till sin död. Han hade betydande framgångar som musiker och var bl. a. konsertmästare vid två av Paris elitorkestrar. Vid sidan av musikutövningen studerade han måleri, deltog första gången i Höstsalongen 1908 och övergick så småningom helt till målningen. Han är representerad såväl i Nationalmuseum som i Museet för modern konst i Paris. Död i Paris 14 maj. Elov Englesson, f. 1884, uppfinnare, f. d. överingenjör. Efter examen vid Chalmers och studier vid Politechnicum i Zürich kom han 1906 till Karlstads mekaniska verkstad, där han sedan var verksam till sin pensionering. Som chefskonstruktör vid vattenturbin- och propelleravdelningarna blev han, förutom för uppfinningar på regulatorområdet, internationellt känd för sitt arbete med exploatering av kaplanturbinen, för vilket han 1927 belönades med Ingeniörsvetenskapsakademiens guldmedalj. Hans namn är även knutet till den omställbara skeppspropellern. För förtjänstfull teknisk verksamhet belönades han 1960 med Gustaf Dalén-medaljen. Död i Genève den 6 mars. Bror Ejve, f. 1897, förlags- och folkbildningsman. Han var redaktör i Tidens förlag 1921—47 och därefter verkställande direktör i Folkrörelsernas konstfrämjande, där han gjorde stora insatser för att hos den stora allmänheten väcka intresse för konst och goda reproduktioner. Död 5 september. Carl Eric Ericsson, f. 1882, f. d. direktör. Han tjänstgjorde efter avlagda nautiska examina som styrman och befälhavare till 1917. Senare var han anställd i Sveriges redareförening, där han blev vice verkställande direktör. Han var också verkställande direktör i Södra Sveriges stuvareförbund och i föreningen Stockholms hamnarbetskontor. Under Göteborgstiden tillhörde han stadsfullmäktige 1926—1931, och han var ledamot av riksdagens första kammare 1943—1950. Han har dessutom varit ledamot av ett flertal statliga och kommunala kommittéer samt Stockholms hamnstyrelse och Stockholms frihamnsstyrelse. Död 29 oktober. Gottfrid von Feilitzen, f. 1872, f. d. sprängäm-nesinspektör. Han examinerades som kemist från Tekniska högskolan 1895 och var sedan en tid assistent hos Alfred Nobel. Åren 1897—1904 var han ingenjör vid a.-b. Bofors Nobelkrut, kom sedan som teknisk chef till Vintervikens dynamitfabrik och var från 1910 till uppnådd pensionsålder statens sprängämnesinspektör. Han erhöll 1927 guldmedaljen för berömliga gärningar. Död 5 juli. Eric Fröling, f. 1880, regissör. Han började sin teaterbana hos Albert Ranft 1898 som operettskådespelare men övergick senare till att bli regissör, in-spicient och turnéledare. Hos Ranft stannade han tills denne slutade sin teaterverksamhet 1929. Han hade därefter olika engagemang till 1937, då han kom till Stim som reseinspektör ett tiotal år. Död på skådespelarhemmet Höstsol i Täby den 1 maj. Sture Gadd,(. 1880, f. d. generalmajor, kabinetts-kammarherre. Efter en snabb generalstabskarriär utnämndes han 1932 till överste och chef för Wen-des artilleriregemente, fick tre år senare transport till Svea artilleriregemente och var 1937—1941 som generalmajor inspektör för artilleriet. Han utnämndes 1943 till tjänstgörande kabinettskammarherre hos konung Gustaf V. Död 16 juli. Bengt af Geijerstam, f. 1902, flygdirektör. Efter civilingenjörsexamen och flygmotorpraktik i England kom han till flygvapnets centrala verkstäder, först i Stockholm och sedan i Västerås, blev ingenjör i flygförvaltningen 1937 samt flygdirektör av första graden och chef för materielavdelningens motorbyrå 1943. Han var även ledamot av flygtekniska rådet. Död 30 januari. Gunnar Gunnarsson, f. 1907, redaktionssekreterare. Han var född i Morkarla och började sin journalistiska verksamhet i Borlänge Tidning. Därifrån kom han 1936 till Dagens Nyheter. Under flera år var han tidningens korrespondent i Berlin samt vid ett par tillfällen även i Finland. Biträdande redaktionssekreterare blev han 1946. Hans sinne för nyheter och hans hängivenhet för den journalistiska uppgiften kom med fördel till sin rätt, icke minst under åren som korrespondent i Berlin. Död 16 september. 301