Ove Leijonhufvud Manne Lindholm Margit Lagerheim-Romare Signe Lagerwall Ivar Högbom, f. 1892, professor, f. d. rektor vid Handelshögskolan i Stockholm. Han blev fil. dr och docent i geologi i Uppsala 1923, utnämndes 1925 till professor i geologi vid statsuniversitetet i Kairo, där han inledde organisationen av den nyupprät-tade naturvetenskapliga fakulteten och gjorde omfattande geologiska undersökningar i Främre Asien och på Balkan. Han återvände till Sverige 1927, kallades 1929 till docent i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Stockholm, var 1933—1935 t. f. professor vid Göteborgs högskola och utnämndes 1935 till professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Stockholm, vars rektor han var 1936—1957. Död 15 juni. Karl Johan Höjer, f. 1894, generaldirektör och socialpolitiker. Han var först direktör i Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet och sedan t. f. generaldirektör för socialstyrelsen 1940—45. Han fick generaldirektörs titel 1945 och ledde 1957—60 det stora utredningsarbetet om socialhjälpen i Stockholm. År 1960 blev han fil. hedersdoktor i Stockholm. Död 23 november. James Keiller, f. 1867, kabinettskammarherre. Han var sonson till grundaren av Göteborgs mek. verkstad, sedermera Götaverken, och var överingenjör och chef för dess ritbyrå 1893—1906. Då verkstadens skeppsvarv 1898 ödelädes av eld fick Keiller uppdraget att uppgöra planerna för dess nydaning och de nya varvsanläggningarna uppfördes efter denna plan som i sina huvuddrag alltjämt gäller för Götaverken. Redan på 1890-talet införde han golfspelet i Sverige och stiftade 1899 Golfklubben. Han var mångårig värd för och vän till kung Gustaf V och utnämndes 1922 till kabinettskammarherre. Under åren 1910—1923 var han italiensk konsul i Göteborg. Död i Särö 2 mars. Knut Kinch, f. 1886, överstelöjtnant, f. d. överinspektör. Efter anställning bl. a. som vägkonsu-lent och vägingenjör i Västerbotten blev han 1934 väginspektör i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och chef för dess avdelning för enskilda vägar. Efter ett par år som vägdirektör i Östergötland var han 1946—1952 överdirektör i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Död 13 mars. Henry Kjellson, f. 1891, flygtekniker. Han blev flygintresserad redan 1910 och konstruerade en rad militära flygplanstyper. Han var flygdirektör 1939 -—51 och ägnade sig under andra världskriget åt reaktionsdrift och robotvapen. Han var också båg-skyttepionjär, konstruerade den svenska stålbågen och blev världsmästare i bågskytte 1934. Död 1 november. Margit Lagerheim-Romare, f. 1898, journalist, visdiktare och -sångerska. Hon idkade i unga år violinstudier men kom att huvudsakligen ägna sig åt författarskap och journalistik. Åren 1924—1940 medarbetade han i Stockholms-Tidningen och Dagens Nyheter med kåserier, dikter och matrecept och uppträdde vid flera tillfällen i radio. År 1939 debuterade hon med en roman ”Förlåt, Erik” och utgav senare vissamlingarna ”Flickan i Marseille” och ”Från gränder och gläntor”. Hon sjöng själv sina visor och gjorde flera sångturneer bl. a. till Helsingfors och Åbo. Hon avled den 26 mars, endast några dagar före maken försäkringsdirektör Albert Romare, Stocksund. Signe Lagerwall, f. 1869, f. d. skolföreståndarinna. Hon avlade småskollärarinneexamen och ägnade sedan hela sitt verksamma liv åt sinnesslö-vården. År 1887 blev hon lärarinna vid Stockholms läns sinnesslöskola och var 1895—1913 lärarinna vid Slagsta skola och seminarium, där hon sedan var föreståndarinna till början av 1930-talet. År 1927 utnämndes hon till statens pedagogiska inspektör för sinnesslövården i hela landet. Död 13 juli. Ove Leijonhufvud, f. 1883, f. d. slottsarkitekt, friherre. Han utgick från Konsthögskolans arkitektlinje och var därefter verksam inom byggnadsstyrelsen som arkitekt. Han blev slottsarkitekt vid Rosersbergs slott 1931 och vid Ulriksdals slott 1933 och var åren 1936—1955 slottsintendent vid Stockholms slott. Död 25 maj. Manne Lindholm, f. 1894, f. d. generalkonsul. Han var född i Motala och efter studier kom han under första världskriget till Tyskland som handels-stipendiat. Där inträdde han i konsulattjänst i Hamburg för att sedan bli placerad i London, Sydney och Chicago. År 1931 blev han revisor i UD men återvände 1936 till USA som förste vice-konsul i New York. År 1946 övertog han ledningen av generalkonsulatet i San Francisco och skötte detta t. o. m. 1960. Under sin verksamhet där tog han initiativ till öppnande av Svenska handelskammarens västkustkontor. Han har tagit livlig del i arbetet för svenska sjömän. Död 26 september. David Lindström, f. 1882, bokförläggare. Han tillhörde den riksbekanta brödrakretsen från Sköl-lersta i Närke med författaren och hembygds-patrioten J. L. Saxon som senior. Han studerade i unga år modern tidningsteknik i USA, var därefter huvuddelägare i Värmlands Läns Tidning och kom 1912 till Stockholm för att tillsammans med Saxon och brodern Edvard bilda Saxon & Lind- 304