Wernstedt, utrikesminister Torsten Nilsson, amiral Stig H:son Ericson m. fl. och bland damerna bl. a. friherrinnan Rudbeck och hovfröken Brita Steuch. Under livligt samtal gick konungen fram till platsen framför fanan. Orkestern spelade upp Kungssången och omedelbart därefter Marsel-jäsen. Därpå gick man in i mottagningshallen, där tal utväxlades, medan knallarna från väl-komstsaluten ekade mellan husgavlarna. På färden därifrån stod konungen upprätt i den öppna bilen med presidenten sittande vid sidan. En krans på den okände soldatens grav Färden gick till Quai d’Orsay, där kungaparet bodde under sina Parisdagar, och därefter följde presentationer, privata samtal mellan kungen och presidenten samt lunch tillsammans med drottningen. På eftermiddagen följde en kransnedläggningsceremoni vid Triumfbågen. Konungen, klädd i generalsuniform, hälsade fanan i stram givakt och lade en krans av blåklint och gula rosor på den okände soldatens grav med hjälp av militärattachéerna Ebbe Gyllenstierna och Frank Cervell. En höjdpunkt i högtidligheterna var den galamiddag, som sedermera gavs i Elyséepalatset. Vid denna middag uppträdde president de Gaulle i det Serafimerband han just fått av konungen. I sitt tal betonade konungen speciellt Frankrikes kulturella inflytande på övriga länder. I sin uppräkning av de svensk-franska förbindelserna gick han tillbaka ända till 800-talet. Andra dagen inleddes med ett besök i det svenska studenthemmet i Studentstaden. Därefter gick färden till CSF, en av de ledande elektrotekniska industrierna i Europa. Redan vid den första maskinen höll tidsschemat på att gå sönder; konungen formligen öste ur sig frågor, som experterna hade all möda att hinna besvara. På eftermiddagen gjorde kungaparet en snabbvisit på handelskammaren i Paris efter lunch på franska UD — Quai d’Orsay. Därefter följde ett besök på svenska kolonien i Paris med omkring 1 500 personer närvarande. Endast 55 minuter hade kungaparet över för middagen på svenska ambassaden, och dagen avslutades med en lysande balettföreställning i bästa galastil på Stora operan. Entusiastisk mottagning i Pau Kungaparet gjorde också ett besök i Pau, där mottagningen blev oerhört älskvärd och entusiastisk. Leveropen hördes långt ut på ga torna, och det gällde tydligen att göra en insats för Pau och för den gamle Bernadottens fosterland. Stadens traditionella hedersgåvor, Konungen och president de Gaulle vid galamiddagen i Elyséepalatsets stora festsal. T. h. diplomatiska kårens doyen, den påvlige nuntien. 4