Hofors Bruk, som har beställt ett datasystem för övervakning och detaljplanering av processkedjan stålverk—gropugnar—götvalsverk. Kostnaderna för installationen bedöms som rimliga i förhållande till nyttan. Resultatet blir ett snabbare materialflöde, ett väsentligt bättre utnyttjande av produktionsresurserna, en effektivare materialkontroll och mera tillförlitlig redovisning. Installationen påverkar inte antalet anställda i den direkta produktionen men beräknas ge en stegring i produktionen per anställd. Man räknar med att i ett senare utvecklingsskede utan stora merkostnader kunna använda datamaskinen i begränsad omfattning för direkt produktionsstyrning. I uppgifterna skulle t. ex. ingå beräkning av optimala ämneslängder. Inom den kemiska industrien har det stora amerikanska företaget E. I. Du Pont de Nemour installerat en datamaskin för styrning av förloppen vid tillverkningen av akrylonitril. Du Pont kunde med datamaskinen kontrollera processen, så att den gav ett ekonomiskt optimum, ej blott under igångkörning och normal körning utan även vid tillfälliga oregelbundenheter. Datamaskinen avkänner processen var 36:e sekund. Var femte minut gör den en ny optimalberäkning, baserad på erhållna värden, och ställer in nya ”bör”-värden på kontrollorganen. Hjärtat i datacentralen är en IBM 1620 räknemaskin. Ett samarbete har ägt rum sedan 1959 mellan Du Pont och IBM för att få fram anläggningen. LKAB:s styrelse har beslutat att på 420-metersnivån i Kiirunavaara installera en elektronisk datamaskin för dirigering av tågtrafiken. Datamaskinen kommer att sammankopplas med det numera konventionella CTC-syste-met för centraliserad tågföring. I slutet av 1965 beräknas anläggningen vara i full drift, och då kommer man att ha 18 tåg med vartdera 12 vagnar och en last om 275—300 ton i gång. Kraft- och värmeteknik Elkraftförbrukningen har under de senaste åren ökat något långsammare än under tidigare år och 1962 var ökningen 4,8 procent. Även denna siffra innebär emellertid att betydande utbyggnader av elkraftproduktionen måste förutses. Nya, lägre elkrafttaxor infördes av Vattenfallsstyrelsen fr. o. m. 1 januari 1963. För normaltaxan betydde detta en genomsnittlig prissänkning av 15 procent, vilket eventuellt kan åstadkomma ökad användning av elkraft. Prissänkningen gällde också huvudsakligen energiavgiften, som ger störst utslag på förbrukningen. I den utredning om kraftproduktionen under 1970-talet som offentliggjordes under det senaste året räknade man med en årlig ökning av förbrukningen med 5,5 procent. Utbyggnaden av vattenkraften fortsätter emellertid ännu, och i slutet av augusti invigdes tre kraftverk i Stora Lule älv, Laxede, Messaure och Porsi, med en sammanlagd effekt av 530 MW. Dammen i Messaure är med 2 km längd och 100 m djup den största som Vattenfall hittills byggt. Vattenmagasinet är 24 kvkm stort och innehåller 18 milj, kubikmeter regleringsbart vatten. Mellan 40 och 50 procent av elproduktionen inom Statens Vat-tenfallsverk kommer nu från Stora Lule älv. I Stora Lule älv finns nu sex kraftstationer med en sammanlagd effekt på över 1,2 milj. kVA. Effekten fördelar sig på de olika kraftverken på följande sätt: Kraftstation Antal generatorer Sammanl. effekt kVA Porjus 9 175 000 Harsprånget 3 315 000 Ligga 2 150 000 Messaure 2 280 000 Porsi 2 180 000 Laxede 2 130 000 Utbyggnadsarbetet fortsätter vid Letsi i Lilla Lule älv. De två generatorerna där kommer att vardera få en effekt på 155 000 kVA och blir därmed t. o. m. större än Stornorrfors-generatorerna, som hade världsrekordet 1959. Med de stora nybyggnaderna i Lule älv har emellertid kulmen nåtts, och en lika stor effekt vattenkraft som detta år kommer inte i framtiden att tagas i bruk. Den billiga vattenkraften har varit av avgörande betydelse för vårt lands utveckling, men från och med nu kommer den fortsatta ökningen av kraftförbrukningen att mer och mer tvingas lita till andra kraftkällor. För den fortsatta vattenkraftutbyggnaden kan det eventuellt vara av intresse att använda sig av s. k. rörturbiner, en turbintyp som hittills utvecklats främst i Frankrike. En rörturbin kan ytterst lekmannamässigt liknas vid en ubåt med ovanligt stor propeller. Här är det emellertid vattnet som rör sig och därvid driver propellern-turbinen, medan ”ubåten” står still. Turbinaxeln går in i en spolformad 151