frän hösten 1967. Successivt skall Lund få 16 nya professurer och 3 laboraturer. Läkarutbildningen i Stockholm skall tillfälligt ökas från 168 till 208 nybörjarplatser. Lärarutbildningen ökade från 835 till 1 075 platser för pedagogisk utbildning av ämneslärare. Folk-och småskollärarutbildning anordnas vid Göteborgs lärarhögskola. Folkskoleseminariernas intagning minskades något. Den decentraliserade akademiska undervisningen, särskilt i lärarbrist-ämnen, utökades. Obligatorisk folkskollärarut-bildning i engelska infördes, liksom treårig utbildning av teknologie magistrar i Linköping och Örebro. Mentalsjukvården fick fortsatt personell upprustning: 119 nya tjänster beslöts vid befintliga sjukhus och 524 vid nytillkommande. Investeringsvolymen ökade från 65 till 75 milj. kr. Byggnadsprogram skall upprättas för lasaretts-anslutna mentalsjukhus i Norrtälje, Värnamo och Varberg. Namnlag. En för släkt- och förnamn gemensam namnlag antogs. Den ökar möjligheterna för barn att förvärva moderns flicknamn. Hustru får rätt att behålla sitt flicknamn och i vissa fall även annat namn som tillkom henne vid äktenskapets ingående. Namnmyndigheten behöver ej pröva namnbyten av familjerättslig karaktär. Då det gäller barn under 18 år skall domstol i vissa fall pröva namnbytet. Den vars namn inte är tillräckligt särskiljande får byta släktnamn efter hänvändelse till namnmyndighet. Egenartade släktnamn skyddas. Naturvård. Ett centralt naturvårdsorgan, Statens na-turvårdsnämnd med 7 ledamöter, inrättades för att ha översynen av naturvården i landet. Det allmänna skall inköpa värdefulla naturvårdsom-råden. Statens ekonomiska insats ökas: för 1963/64 anvisades 1 489 000 kr. samt 2 milj. kr. till markförvärv. Nordisk hushållshögskola inrättades. Till Sverige förläggs en textillinje vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Nordiska museet. Från museet avskildes såsom en särskild stiftelse Skansen, som fick 1 milj. kr. från staten och 2 milj. kr. från Stockholms stad. Den skall verka i nära kulturellt och vetenskapligt samarbete med Nordiska museet, för vilket staten tar det ekonomiska ansvaret. Nykterhetspolitik. De sedan februari 1958 gällande skattesatserna på spritdrycker och vin höjdes från 8 april. Riktpunkten för höjningen var den allmänna prisutvecklingen sedan 1958, d. v. s. cirka 15 procent på de vanligaste sorterna — renat brännvin steg t. ex. med drygt 3 kr. per helbutelj. Då prissättningen på olika drycker skulle avse att främja övergången till svagare alkoholdrycker blev skattehöjningen 10—15 procent på starkvin och 5—15 procent på lättvin. Utskänkningsskatten avskaffades och utskänk-ningspriset på starköl blev fritt. — Rusdrycksför-säljningsförordningen ändrades. Skärpt legitima-tionskontroll infördes — legitimationshandlingen skall vara försedd med fotografi. Den som gjort sig skyldig till fylleri eller rattfylleri mer än en gång inom en viss tidrymd avstängs. Inköp får vägras vid beställning av mer än en eller annan halvbutelj brännvin åt gången. Straffbestämmelserna för langning skärps. Försöksverksamheten med måltidsfri utskänkning utvidgades att omfatta hela landet. — 1954 års lag om nykterhetsvård ändrades. Nykterhetsnämndernas ansvar för eftervård lagfästes och bestämmelserna för åter-intagning på allmän vårdanstalt gjordes rigorösare samtidigt som längsta vårdtid sänks från 1 år till 6 månader. Nöjesskatten upphörde 1 juli. Enligt avtal mellan staten och filmbranschen skall 10 procent av biografernas biljettintäkter såsom avgifter tillfalla nybildade Svenska filminstitutet. Pensionsfrågor. Ett centralt pensionsverk, statens personalpensionsverk, inrättades från 1 juli. — ATP-avgiften fastställdes till 7,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten för 1965, 8 procent för 1966, 8,5 procent för 1967, 9 procent för 1968 och 9,5 procent för 1969. Representationskostnader får fr. o. m. 1964 års taxering endast avdragas vid inkomstdeklaration efter väsentligt skärpta regler. Uppgiftsskyldig-heten i samband därmed ökas avsevärt. Riksbankens sedelutgivningsrätt förlängdes ett år och maximibeloppet ökade med 600 milj, till 8 400 milj. kr. Semesterlagen. Den lagstadgade semestern förlängdes från 3 till 4 veckor. Kvalifikationsvillkoren uppmjukades så att en dags semester skall utgå för månad då 8 dagars arbete utförts och 2 dagars semester om minst 15 dagars arbete utförts. Det är alltjämt tillåtet att träffa överenskommelse om uppdelning av semester. Semesterlönen skall utgöra 9 procent av arbetstagarens inkomst i anställningen under kvalifikationsåret. Skolan. Skolväsendets centrala ledning omformades. Under budgetåret 1964/65 skall skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning upphöra och ersättas av ett gemensamt ämbetsverk, kallat Kungl. skolöverstyrelsen. All egentlig yrkesutbildning, som nu leds av en rad fackämbetsverk, läggs under det nya verket. — Statsbidragen till skolbyggnader ökades med 21 milj, till 123 milj. kr. Till driften anslogs drygt 1 miljard. — Riksdagen beslöt anhålla om statsbidrag till den mosaiska Hillelskolan i Stockholm och uttalade att den hoppades att K. M:t snarast skulle finna en lösning på frågan om statsbidrag till Franska skolan. Utredning om internatskolorna begärdes. Socialinstituten förstatligades från 1 juli och antalet utbildningsplatser ökades från 380 till 480. Den sociala utbildningen på Stora Sköndal fick för första gången statsbidrag, 150 000 kr. Svenska Kreditbanken. 59,4 milj. kr. anslogs till nyteckning av aktier i banken, varigenom dess inlåningsrätt vidgades med nära 600 milj. kr. Säkerhetsinspektion av alla registrerade motor-och släpfordon som är äldre än tre år från 1 januari 1965 beslöts. Fordonskontrollen skall vara periodisk och ombesörjas av ett särskilt aktiebolag, där staten har huvudinflytandet. 177 12