träffade inga sensationer och slutsiffrorna fastställdes till 421—236. USA gjorde processen kort med Argentina och vann med 496—-261. Åttonde omgången var den stora dagen. Pub ii k intresset var så enormt att slutspelet mellan Argentina och Frankrike fick försiggå på traditionellt sätt för att ännu en bridgerama skulle bli ledig för huvudmatchen, där åskådarna verkligen fick full valuta för sina pengar. Amerikanernas frejdiga gåpåarstil och italienarnas utstuderade teknik gjorde varje giv till en sevärdhet. Dagens första period gick till USA med 39—38, vilket gav en amerikansk ledning med 255—239. I nästa period kom emellertid den hårddragning, som är så typisk för det italienska landslaget men som i denna turnering låtit vänta på sig så länge. Amerikanerna slogs tillbaka med hela 44—5 och därmed gick Italien upp till ledningen med 283 —260. Den avslutande perioden blev åter jämn och med 313—294 hade Italien åter visat sin överlägsenhet. I periferien fastställdes slutresultatet Frankrike—Argentina till 453—319. Nionde omgången blev rent formell. USA vann över Frankrike med 340—251 och slutsiffrorna Italien—Argentina blev 372—282. Därmed hade Italien vunnit sitt sjätte raka VM med segrar över samtliga tre medtävlare. USA kom tvåa med två vinster, Frankrike trea med en vinst och Argentina sist med idel förluster. Det segrande laget bestod av Bella-donna, D’Alelio, Chiaradia, Forquet, Garozzo och Pabis-Ticci med Perroux som non-playing captain. För USA spelade Jordan, Robinson, Nail, Jacoby, Schenken och Leventritt med Gerber som non-playing captain. Kungakannan 128 par ställde upp i årets tävling om Kungens kanna, som spelades vid midsommar i Borgholm. Segrare blev stockholmarna Andersson— Fast. Klart distanserade tvåan var Sundberg— Lindström, Skellefteå, och på tredje plats kom Olsson—Petrow, Stockholm. Europcimästerskåpet För ovanlighetens skull ordnades en rejäl uttagningstävling för de båda svenska lagen till Europamästerskapet. Efter gallringen i Stockholm och Göteborg spelade 14 par en slutlig ut-tagning under fyra dagar i början av juni. Aspi-ranterna på platserna i damlaget spelade i samma grupp som öppna klassens. Resultatet blev att damparet Segander—Werner slog samtliga sina konkurrenter med klar marginal. De avstod sedermera sina platser i likhet med ännu några dampar, varigenom damlaget till Baden-Baden inte blev det resultatmässigt bästa. Det kom att bestå av Lundman—Stigen och Bjurwill— Hövden, Stockholm, samt Järpner—Lindholm, Göteborg. I öppna klassen, där bl. a. svenska mästarna uteblev från kvalificeringen, representerade de tre bästa paren, Backström—Sundelin och Lindström—Lundman, Stockholm, samt Gustavsson—Maripuu, Göteborg. 18 nationer ställde upp i EM-turneringen, som resulterade i rena promenadsegern för England i båda klasserna. Britternas lag i öppna klassen bestod av Reese, Schapiro, Harri-son-Gray, Konstam, Tarlo och Flint. De gjorde den enastående prestationen att ta 100 av 102 möjliga poäng. Enda poängförlusten var 5—1 mot Sverige och Norge. Italien kom tvåa på 84, Polen trea på 70 och Finland fyra på 60. Frankrike och Schweiz delade femteplatsen på 59, Belgien kom sjua på 49 och Sverige på åttonde plats med 46. Därefter följde Irland, Norge, Island, Spanien, Danmark, Tyskland, Österrike, Holland, Libanon och Egypten. I damklassen, som omfattade 15 nationer, tog England 85 av 90 möjliga, Frankrike kom tvåa på 73, Danmark trea på 62, Belgien och Egypten på delad fjärde plats med 54, Norge sexa på 53, titelförsvararen Sverige på delad sjunde plats med Schweiz och 51 poäng. I övrigt blev ordningsföljden: Irland, Spanien, Holland, Tyskland, Libanon, Österrike och Finland. SM-par, mixed Årets sista mästerskapsfinal gällde mixed par och spelades i Stockholm 16—17 november. 676 par ställde upp i tävlingen, vilket innebar nytt rekord. 50 par fick vara med i slutomgången, som blev en triumf för Göteborgsparet Nyström—Ekberg. Segrarna lade sig tidigt i täten och var sedan knappast hotade. Bollnäsparet Jonsson—Jonsson spurtade bra och tog andraplatsen inte långt ifrån segrarna. Trea blev Stockholmsparet Werner—Hjertstrand. 272