OKTOBER vägrar acceptera. Intermezzot föranleder amerikanska regeringen att överlämna en protestnot till Moskva och man fruktar att det upptinade politiska klimatet skall bli bistrare igen. FN:s generalförsamling kräver i en resolution som antas med överväldigande majoritet att Sydafrika omedelbart friger alla ”politiska” fångar och inställer de sabotagerättegångar som inletts i Pretoria. USA och Sovjetunionen utväxlar spioner. USA friger en man och en kvinna, båda anställda i FN, som gripits för spioneri den 2/7, Ivan Jegorov och hans hustru Alexandra. Sovjetunionen friger amerikanske jesuitprästen Walter Ciszek som hållits fängslad i Sibirien i 10 år samt Marvin Makinen, en amerikansk student som arresterats 1961. 12 Algeriets president ben Bella tillkännager att den berbiska revolten i Kabylbergen slagits ned sedan hans trupper utan strid intagit samtliga större städer i området. Rebellerna har dragit sig upp i bergen till svårintagliga ställningar och förklarar att de fortsätter kampen. 13 USA uppmanar med anledning av konvojinter-mezzot på Berlinautostradan den 11/10 i en not Sovjetunionen att i framtiden iaktta största försiktighet för att undvika ett upprepande, som skulle kunna få allvarliga konsekvenser. 14 Marockanska styrkor understödda av flyg, pansar och artilleri rycker in i det algeriska Sahara och fullt krig råder i området. 15 Västtysklands förbundskansler Adenauer avgår efter 14 år på kanslersposten. Han efterträds av vicekansler Ludwig Erhard. Adenauer markerar sin avgång genom att i den fullsatta förbundsdagen ta steget från regeringsbänken till sin plats bland de folkvalda. Algeriets president Ahmed ben Bella proklamerar allmän mobilisering i hela landet med anledning av striderna vid gränsen till Marocko i Saharaöknen. Sir Alec Douglas-Home blir Storbritanniens premierminister den 18 oktober. OKTOBER Striderna sprider sig att omfatta ett allt större område. Marockanerna inregistrerar de största framgångarna. 16 En svensk journalist, red. Gustav Svensson, anklagas av det ryska regeringsorganet Izvestija för spioneri mot Sovjetunionen för amerikansk räkning. Detta skulle ha skett under Svenssons tid som medarbetare vid nyhetsbyrån AP:s Moskvaredak-tion 1959. Anklagelserna framförs av Arthur Haa-man, en estländare som vistats i Stockholm och arbetat på AP:s redaktion där. Han antas ha varit kommunistisk agent men utgav sig för att vara flykting. Ludwig Erhard tillträder formellt posten som Västtysklands förbundskansler. USA och EEC-staterna enas om att avblåsa det långvariga s. k. kycklingkriget om de europeiska tullarna på amerikanskt djupfryst fjäderfä. Man hänskjuter till Gatt att uppskatta värdet av den amerikanska fjäderfäexporten till EEC. 17 Förbundskansler Erhard presenterar sin nya regering. Vicekansler och minister för alltyska frågor blir Erich Mende, utrikesminister Gerhard Schröder, ekonomiminister Kurt Schmücker, inrikesminister Herman Höcherl och försvarsminister Hans-Christoph Seebohm. 18 Drottning Elizabeth II ger lord Home i uppdrag att bilda Storbritanniens regering. En strid utbryter i det konservativa partiet där en grupp söker omintetgöra lord Homes försök att bilda regering. Detta lyckas emellertid och premierministern väljer till sina närmaste medarbetare R. A. Butler (utrikesminister), lord Hailsham (vetenskaps-minister), lord Dilhorne (lordkansler), Reginald Maudling (finansminister), Henry Brooke (inrikesminister) och Edward Heath (handelsminister). För att vinna inträde i underhuset tvingas lord Home avsäga sig sin lordtitel vilket sker den 23/10. Han antar namnet sir Alec Douglas-Home. 20 Östtyskland håller ”val” till folkkammaren. Någon möjlighet att påverka kammarens sammansättning har dock inte väljarna. I den största militära förflyttningsmanöver som någonsin gjorts flygs andra amerikanska pansardivisionen ”Helvetet på hjul” från Texas till Västtyskland på 64 timmar. Sammanlagt flygs 16 000 man över Atlanten. Denna demonstration orsakar farhågor bland USA:s allierade i Europa för en eventuell reducering av de amerikanska styrkorna på europeisk mark. 21 Ett nytt element dras in i den rysk-kinesiska ideologiska tvisten då det kinesiska kommunistpartiet anklagar Sovjetunionen för ”rashets” mot kineserna. Ett förslag att göra Kommunistkina till medlem i FN på bekostnad av Nationalistkina röstas ned i generalförsamlingen med siffrorna 57 mot 41 och 12 nedlagda. Sverige röstar för förslaget som ställts av Albanien och Kambodja. 22 Jugoslaviens president Tito, som befinner sig i USA på ett statsbesök, talar i FN och föreslår där att FN skall formulera och kodifiera principerna för fredlig samlevnad mellan nationerna och ta initiativ och ansvar för att dessa principer förverkligas. 340