nonvagn. Barnen, 6-åriga Caroline och 3-årige John j:r, tryckte sig tätt intill sin moder när ett kommandorop bröt tystnaden. Sex gråvita hästar, föregångna av förstämda trummor, drog kanonlavetten med Kennedys stoft på vägen till Capitolium medan tysta människor i hundratusenden längs vägen tog ett stilla farväl av presidenten. Åskådarna var huvudsakligast unga människor, de stod i mångdubbla led och i deras ansikten kunde man läsa chocken över attentatet några dagar tidigare och den nya chocken över det ofattbara mordet i polishusets källare i Dallas. I Capitolium placerades Kennedys kista på den katafalk där Abraham Lincolns stoft en gång vilade. När den placerats, där gick mrs Jacqueline Kennedy, åtföljd av sina två barn, sakta fram till katafalken, lyfte undan en flik av sidenfanan som täckte kistan, knäböjde och kysste kistan. Under den väldiga kupolen låg president Kennedy på lit de parade fram till begravningen, som ägde rum måndagen den 25 november. Den högtidliga processionen genom Washington och den gripande begravningsmässan i St. Matthews-katedralen följdes av miljoner människor i TV medan en hel världs ledare personligen följde den unge presidenten till graven. John Kennedy begrovs på hjältekyrkogården i Arlington. ”Vi begraver en underbar människa här i dag”, avslutade kardinal Cushing sitt tal vid graven. Han stänkte för sista gången vigvatten över kistan och vände sig därefter mot Jacqueline Kennedy som ensam, med sitt bleka ansikte dolt under en slöja, sakta gick fram mot graven. En general räckte henne en liten brinnande fackla med vilken hon tände en evig låga vid gravens kortända. På den andra sidan kistan stod statschefer och andra dignitärer från hela världen, de Gaulle längst fram, omgiven av kejsare, kungar och drottningar. Vid processionen på Washingtons gator hade de Gaulle gått i första ledet, där man också återfann Greklands drottning Frederika, kejsar Haile Selassie av Etiopien, Västtysklands president Heinrich Lübke, kung Baudouin av Belgien och Filippinernas president Macapagal. Processionen och begravningsmässan i St. Matthews-katedralen direktsändes i TV via satelliten Telstar och Eurovisionen till Västeuropa och via Intervisionen till Sovjet, vars folk för andra gången fick se direktsända TV-reportage från USA. Flaggorna hade sänkts på halv stång i hela världen, så även i Sverige. I Washington förklarade Sovjets förste vice regeringschef Anastas Mikojan när han anlände för att bevista begravningen: — Det ryska folket sörjer djupt över John Kennedys tragiska död och delar alla amerikaners djupa sorg över den förlust som drabbat dem. Av de kommunistiska länderna var det bara Kommunistkina som i Kennedys död såg en anledning till nya angrepp mot den döde presidenten personligen, hans efterträdare och USA i största allmänhet. När invektiven mot Kennedy förbrukats, gav Pekingradion följande karakteristik av den nye amerikanske presidenten Lyndon B. Johnson: ”Ännu ett verktyg i händerna på monopolkapitalisterna”. Lyndon B. Johnsons första åtgärd som president var att avge ett högtidligt löfte att föra sin föregångares politik vidare och fortsätta att arbeta för de ideal som denne ställt upp för Treårige John Kennedy j:r, av sin far alltid kallad John-John, gör honnör för sin faders kista utanför St. Matthewskatedralen. 357