Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN HENRIK KELLGREN.
Den mest betydande målsmannen för upplysningstidens
idéer i Sverge är Johan Henrik Kellgren, det s. k.
gustavianska tidevarvets förnämste skald. I den svenska
litteraturen representerar han framför andra den vid denna
tid överallt i Europa härskande franska
upplysningsfilosofien med dess ohöljda förnuftsdyrkan och slappa moral.
Men Kellgren besatt för rika utvecklingsmöjligheter för
att stanna härvid. Under senare delen av hans levnad
ändrades hans världsåskådning ganska betydligt.
Förståndets rätt att pröva uppgav han väl aldrig, och sin modiga
kamp för tankeklarhetens och tankefrihetens sak fortsatte
han in i det sista gentemot vantro och svärmisk mysticism.
Men i hans senare dikter spårar man intet av det forna
religionshånet, och samtidigt med att han frigör sig från
den franska smakens regeltvång, efterträdes den torra
förståndsmässigheten av en djupare och varmare känsla.
Liksom så många andra andens stormän leder Kellgren
sina anor genom prästen till bonden — alldeles som t. ex.
Dalin och Tegnér. Hans fader var präst i Västergötland,
och där föddes i Floby prästgård sonen Johan Henrik den
1 december 1751. Efter slutad skolgång sändes han till
universitetet i Åbo, där han särskilt studerade den latinska
och franska litteraturen och även gjorde sina första
lärospån som vitterhetsidkare. Efter avlagd filosofie
doktorsgrad erhöll han anställning som docent vid univesitetet men
lämnade snart denna befattning och begav sig till
Stockholm, där han blev informator i general Meijerfelts hus.
Här kom han i beröring med den lysande krets, som omgav
Gustav III, och snart gjorde han även konungens
personliga bekantskap. Denne, vars för dylikt skarpa blick snart
upptäckte Kellgrens stora skaldebegåvning, började använda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
