Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN HENRIK KELLGREN
Träd fram uti ditt samvets ljus
och se hur högt din vishet gäller,
då, främling i ditt eget hus,
du andras fel i dagen ställer!
. Säg, vilken dig med blindhet slog,
då du till lycka och till heder
den helikonska vägen tog,
som gent till hospitalet leder?
Vad usel smak, vad mager spis
att sig med lagerns barkbröd föda,
då siffrans barn på Kresers vis
sin dumma kropp i vällust göda!
Tror du vid polens platta bygd
att någon lön åt snillet ämnas,
där blott din farfars farfars dygd
har rätt att för din egen nämnas?
Håll upp! — Jag nog min dårskap ser.
Jag som en ann åt svaghet skattar,
och då jag högt åt andra skrattar,
jag åt mig själv i tysthet ler.
Ur LJUSETS FIENDER.
En kväll förliden höst — låt se,
om jag ej felar i mitt minne,
så var det kring den tjugonde
december. Ja, min läsare,
ty vintersolståndet var inne,
och Febus, denne härskare
utöver ljus och rimmare,
som illa lyser, sämre rimmar
i nordiske klimaterne,
gick nu till sängs mot klockan tre
att sova roligt nitton timmar.
21
180
190
195
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
