Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANNA MARIA LENNGREN
Gubben tidigt ren på morgonstunden
trogen önskan av sin gumma fått,
med en stoppad nattrock blivit bunden,
rån och skålbröd, kaffe, utvalt gott.
Nu satt han så god och glad till sinnes —
i hans uppsyn lästes lugn och frid —,
förde sig med tacksamhet till minnes
Herrens nåd på den förflutna tid,
kände varma glädjetårar falla,
blickade ibland så gott på mor,
visste med sig han var kär för alla:
maka, vänner, barn och sockenbor.
På en gång blev gubben glatt förlägen:
någon aning nu föll honom in.
"Dammar det ej”, sade han, "på vägen?
Skäller icke Herkules vid grinn?”
Gubben ej förgäves detta tyckte:
skumt han redan röjt dem långt ifrån;
nu han ömt i sina armar tryckte
dotter, måg och lilla dotterson.
Späda gossen räcker morfar käppen
med den granna blomsterkransen på;
mormor log och bet sig skälmskt i läppen,
var så stolt för det hon hittat på.
Hedersmågen, herr kaplan i Våla,
kom nu fram med verser, ett patent,
som han låtit med små änglar måla,
grant och vackert och förgyllt och pränt.
Sedan dotter kärligt gratulerat,
med jordgubbar fram en korg hon bar,
dem hon i sin trädgård själv planterat
enkom för sin gamla goda far.
Svensk diktning. 3.
33
30
35
40
45
50
55
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
