Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK GUSTAV GEIJER
Var plåga har sitt skri för sig,
men hälsan tiger still;
därför man talar ej om mig,
som vore jag ej till.
De väldige herrar med skri och med dån
slå riken och byar omkull;
tyst bygga dem bonden och hans son,
som så uti blodbestänkt mull.
Mig mycken lärdom ej är tung:
jag vet blott, vad är znitt.
Vad rätt är, ger jag Gud och kung
och njuter resten fritt.
De lärde, de rike, de bråka sitt vett
att röna, vars rätt som är god.
Mig ren är den rätt, som man värvt med sin svett
och som man värjt med sitt blod.
Jag går ej stadigt stugan kring,
ty blir mig hågen varm,
jag vandrar opp till Svea ting,
med skölden på min arm.
Med mång ord talar vår lagman ej
för kungen i allmän sak,
men kraftigt är allmogens ja eller nej
under vapnens skallande brak.
Och om till krig han uppbåd ger,
så gå vi man ur gård.
Där kungen ställer sitt baner,
där drabbar striden hård.
För älskade panten i moders famn,
för fäder, för hem vi slåss,
45
50
55
60
65
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
