Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK JOHAN STAGNELIUS.
Stagnelius intar en egendomlig och framskjuten
ställning bland Sverges skalder. Han gör det såväl på grund
av sin ensamhetsställning — i litteraturhistorien benämnas
han och Erik Sjöberg "enslingarna” — som ock på grund
av omfånget i sin diktkonst, som sträcker sig åt alla
poesiens områden, och på grund av arten av sitt snille: han
diktade med sin reflektion lika mycket som med sin fantasi.
Han föddes 1793 på Öland, son till sedermera biskopen
i Kalmar. Han var från barndomen av nervös läggning
och underligt skaplynne, vandrade helst för sig själv och
drog sig undan kamraternas lekar. För studier visade han
mycken håg och fallenhet. Efter avslutad kurs vid
Uppsala universitet inskrev han sig 1815 i ett ämbetsverk i
Stockholm, där han samvetsgrant och ordentligt skötte
sina åligganden. Han led av en plågsam hjärtsjukdom,
och för att döva smärtorna använde han opium i allt större
kvantiteter. På morgonen den 3 april 1823 fanns han
död i sin säng.
Av sin rika produktion utgav Stagnelius själv endast ett
obetydligt antal sånger och två dramer, och detta till på
köpet anonymt. Först efter hans död blev hans diktning
känd och uppskattad. Detta förakt för namnkunnighet
och erkänsla är synnerligen karakteristiskt för Stagnelius.
Både i sitt enskilta liv och i sin diktning var han och ville
han vara den ensamme. Själv fullblodig romantiker,
vistades han i Uppsala 1812—1814 under romantikens klang-
och jubeldagar, delade med de unga fosforisterna sympatier
och ideal, diktade och fantiserade i deras grannskap utan
att göra någons av dem personliga bekantskap. Han hade
under åtta år i Stockholm dagligt sällskap i sitt arbete av
två litterära meningsfränder, Askelöf och Almqvist, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>