Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSKAR IVAR LEVERTIN 47
ITHAKA.
Jag drömt som främling på en främmad strand
Gud vet hur många år.
Nu vill jag hem. Jag redan lagt från land,
1 silkesseglet stormen slår.
Framåt mot obefarna vattendrag 5
förbi Herakles” stoder
mot fjärran ö i blå arkipelag
jag vridit skeppets roder.
Där ligger solskenslyst i havets mitt
mitt Ithaka, den ö, 10
där fruktträdsvalven evigt lysa vitt
och dyningarna dö
i säven som en mattad aftonsång
från kärleksdomnad lyra,
dit, vore färden än så hård och lång, 15
vill jag min farkost styra.
Där stå det vita, marmorsvala hus,
i vilket jag vill bo.
Där silverpoppeln har det högtidssus,
som hägnar med sin ro. 20
Ack, världens vägar, jag är trött på dem!
Jag hör det dunkla kravet
mot längtans Ithaka, mitt hjärtats hem,
min vita ö i havet.
På hemfärd stadd jag lyssnar så förstrött 25
på livets lust och larm
som på en man, som av en slump mig mött
och håller fast min arm.
I bröder, än jag går som en bland er,
men ren mot slag som smekning 30
med avskedsstundens gåtfullhet jag ler.
Jag har gjort upp min räkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
