Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inträffade inga politiska hemligheter. Regenternas
Stats klokhet fann en slags reformation
nödvändig. Deras anseende och begge Rikens
väl fordrade den oumbärligen. De funno
således för godt att ifrån början kraftigt
medverka till dess utbredande.
Sverge hade, under längre tids förlopp,
erfarit obehageliga uppträden, så väl i
anseende till yttre förhållande med Danmark
och Tyska Hanse-städerne, som till partier
inom Riket. — Genom Calmare-Union 1397
hade väl de 3 Nordiska Riken förenat sig
om en gemensam Regent; men Svenskarne
klagade likväl med fullt skäl, att Danska
Konungarne tillvällat sig en viss
öfverlägsenhet, att de alt för ringa agtat deras fri-
och rättigheter, samt uppdragit Rikets
vigtigaste Lähn, Slott och embeten åt utlänningar.
Till följe häraf, hade ock Svenskarne,
under 50 års tid, upphäfvit detta
föreningsband samt uppdragit Rikets styrelse dels åt
Konungar, dels åt Riks förståndare af sine
egne Landsmän. Danskar och Norrmän
deremot påstodo, att Calmare-Union altjemt
borde vara gällande. Stundom lyckades det
äfven, att deras Unions Konungar blefvo af
Svenskarne antagne. Härtill bidrogo de
högre Prelaterne i Sverige, Ärke-Biskopen
samt Biskoparne i Strengnäs, Vesterås och
Linköping hvilka jemte de öfriga voro af
Danska partiet; emedan de ägde betydliga
egendomar i Danmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
