Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ernå sina elacka afsigter. — Erke-Biskopen
i Lund hade esomoftast tillvällat sig rang
af Svenska Kyrkans Primas, och denna
värdighet blef honom sluteligen tillerkänd. I
anledning häraf yrkade K. Christian att
bemälte Erke-Biskop, i kraft af dess
innehafvande embets myndighet, borde verkställa
ofvan nämnde banlysning år 1517, emot
Riks-förståndaren och samtlige Svenska
Rådsherrarne; emedan de uteslutit K. Christian
från Svenska kronan samt misshandlat
Erke-Biskop G. Trolle.
Svenska Regeringen aktade föga denna
banlysning; men det oagtadt ökades
förbittringen å ömse sidor, då K. Christian, år
1518, med härsmagt inföll i Sverge, blef
der slagen, bragt i yttersta trångmål och
nödsakades ingå freds underhandling; men
bortförde sedermera på trolöst sätt till
Danmark de Svenska Ädlingar, som blifvit
honom lemnade såsom gisslan.
Emedlertid instälte sig Erke-Biskop G.
Trolle på den i Stockholm berammade
Riksdag 1517. Här förklarade han högtidligen
för Ständerne ”att han ej erkände dem för
sine domare, att han ej borde stå till
ansvar för det blod, som blifvit utgjutit;
emedan så väl det andliga som verldsliga svärdet
vore honom gifvit. Han sade sig hafva sökt
fullgöra den edeliga förbindelse, som Han
och Riket åtagit sig emot Danska Konunga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
