Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
understödde, som han, efter Biskopens död, i
egenskap af Archi-diaconus, hade under lång tid
Stiftets styrelse om händer. — Största
delen af det gräseligen okunniga Svenska
Prästerskapet kunde knapt göra sig begrep
om de nya lärosatserne. Man var okunnig om
antingen Luther gynnade hedendomen eller
Muhamedanismen. Biskop Hans Brask i
Linköping[1], som då ansågs för den
lärdaste Man i Sverge, tillstyrkte Påfven, då han
meddelade honom underrättelse om dessa
farliga Religions nyheter, att ofördröjeligen
tillsätta de lediga stiften med nya Biskopar,
i synnerhet de, som gränsade till Ryssland;
ty han trodde, att det var den derstädes
rådande läran, som man ville införa i
Sverige, och utgaf derföre en liten afhandling mot
Ryska Kyrkan.
Gustaf Wasa hade redan år 1519, då
han såsom flygting vistades i Lybek,
förskaffat sig kunskap om Evangeliska
Religionen, och fattat böjelse för den samma. Med
desto större tillförsigt kunde Olof Petri,
under påstående Riksdag (då Gustaf valdes
till Konung), i sina predikningar visa sig
såsom Romerska Kyrkans motståndare. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
