- Project Runeberg -  Svenska Dramat intill slutet af sjuttonde århundradet /
11

(1864) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FOLKLEKAR 1 NORDEN.

11

danssånger och säger, att än flera finnas i nyare
sångböcker12); flera af cle lekar, som ej beledsagas af sång
och dans, hafva vi gemensamma med tyskar, engelsmän
och fransmän13). Men för nordbon, hafva dessa lekar en
i folklifvet mera ingripande betydelse; ty utom det, att de
hos oss förekomma i vida större mängd, än annorstädes,
så synas de på samma gång mera bestämdt framgångna
ur ett nationellt behof och stå i närmaste samband med
det innerligare och förtroligare hem- och familje-lif,
hvilket af sjelfva klimatet i norden förauledes. Då unga och
gamla under de långa vinteraftnarne sutto samlade kring
härden, der de stora vedbrasorna sprakade, var sagors
förtäljande, dans och lek den lika natoliga som mest
älskade förströelsen. Synnerligast var väl detta
förhållandet under jultiden, liksom ännu i dag svenska allmogen
vid denna högtid gerna sysselsätter sig med lekar och
dansar, och dessa derföre vanligen benämnas jul lekar.
Liksom sagan har sålunda äfven folkleken sammanvuxit
med det nordiska folklifvet; och man finner att folket i
dessa lekar inlagt mycket af sitt eget lynne. Den
svenska folkleken antog karakteren af den stränga tukt och
ärbarhet, som utmärker det nordiska familjelifvet, den
af-speglade nordbons kärlek till naturen, hans uppfattning
af lifvet och blef en afledare för det dramatiska
konstsinnet, sådant detta hos folket uppenbarat sig. Något
folkdrama hafva vi aldrig haft. men aulagen för dramatisk
uppfattning och framställning hafva i folkleken gifvit sig
luft. Folkleken har varit oss en — om ock torftig —
ersättning för ett folkdrama.

Till en början uppehålla vi oss vid dansleken för
att sedan vända oss till de lekar, hvilka ej beledsagats af
dans och sång 14).

") Mone, Uebersicht d. Niederländischen Yolksliteratur Älterer
Zeit. s. 219. — ,a) Arvidsson, s. o. III. i upplysningarne till de

särskilta lekarna. — ") För samlandet och utgifvandet af våra
folklekar stå vi förnämligast i skuld till A. F. Arvidsson, som i tredje

delen af sina "Svenska Fornsånger" (Stockholm 1842) upptagit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:13:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svdramat/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free