Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andl. skådespelets namn. dess utbildning.
59
Slutligen utgjorde äfven helgonens legender ämnen för
de andliga skådespelen (heliga Dorothea, heliga Catharina
in. fi), äfvensom bihlens parabler, bland hvilka den om
de kloka, och fåvitska jungfrurna synes varit tidigast
behandlad. Parabelstyckena voro dock under medeltiden få.
De andliga skådespel, hvilka behandlade Kristi
historia, fingo namnet mysterier, ty deras innehåll, — Kristi
mandomsanammelse, hans hela lif, återlösniugsverk.
uppståndelse och himmelsfärd, — var ett mysterium, var för
meii-niskoförståndet ofattligt och förborgadt. Framställniugarne
af helgonens lif erhöllo i Frankrike benämningen
Miråde s. emedan i dem helgonens underverk utgjorde det
väsentliga. 1 England blefvo dock alla andliga skådespel,
utan afseende på deras olika innehåll, kallade Miracles
eller Miracle-plays; hvaremot i Frankrike, dock först i
15:de århundradet, Mystère fick samma utvidgade
användning. I Italien kallades mysterierna ur gamla
testamentet Fi g ur e, och ur nya V an ge li i; trosartiklarne
kallades med ett allmänt namn Mist er i, enstaka händelser
ur helgonens lif hette Esempii och deras hela lif Istorie
eller Co mm ed ie spirituali.
Hade det andliga skådespelet uteslutande förblifvit en
kyrkans sak, hade det väl knappast vunnit någon rikare
utbildning; men nu led den strängt kyrkliga stilen redan
tidigt afbräck genom inflytanden från profana områdeu, och
det är hufvudsakligen derigenom utvecklingen befordrats.
Dessa inflytanden förmedlades genom lekmännens
användande som skådespelare. Under hela medeltiden hafva vid
sidan om det kyrkliga skådespelet mimiska föreställningar
varit öfliga i alla katolska länder, men de spåras dock
först i dem, hvilka lydde under romerskt herravälde. Man
har en mängd Couciliibeslut (från åren 412, 680, 81-3, 816,
836 m. fi.), hvilka förbjuda andliga att bevista dylika
sceniska spel; ännu Lateranska mötet 1215 upprepar
förbudet. Skådespelarne förekomma under namnen mimi,
hi-striones, joculatores, scurræ, ministelli m. m. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
