Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medei.tidsisii.dningen i sverige.
95
ra t ur långt ifrån så fattig, som man en tid älskade tro,
om än icke så rikhaltig, som å motsatta sidan en varm
patriotism velat göra den3). Allmänt utbredd var väl
hvarken den lärda eller vittra bildningen. Det var här
liksom annorstädes kyrkan, som förvaltade bildningens
skatter, och om än någongång en lekman berömmes för
lärdom, så hör dock detta till sällsyntheterna.
Konungarnas kanslerer voro andliga, just på grund af dessas
förtroligare bekantskap med konsten att skrifva och uppsätta
bref och handlingar. Att döma af klosterbibliotekernas
innehåll studerades, eller rättare fanns tillfälle att studera,
först och förnämligast teologi, vidare den kanoniska rät
ten, den skolastiska filosofien och Aristoteles’ skrifter.
En och annan läke-bok, örte-bok, sten-bok. öfversatt på
nordiska tungomålen, visar att äfven naturvetenskapen haft
dyrkare bland de andliga. Undervisningen låg uteslutande
i presternas händer. Klosterskolorna voro årsbarn med
klostron, och den der meddelade undervisningen bestod
hufvudsakligast uti öfning i kyrkosång, läsning af
mis-salet ocli den nödtorftiga undervisning i latin, som för
denna läsning fordrades. Dessa skolor, af hvilka
dominikanernas och fransiskanernas voro de enda bety-
J) Wieselgren, harmsen öfver att läsa yttranden sådana som
dessa: "Barbariets mörka natt hvilade då öfver Norden," "Bröderna
Phasi utarbetade flera skrifter, än förut skrifvits i Sverige från
Ansgarii tid" m. fl., har i Sv. Sköna Litt. II. Del. velat bevisa, att vår
litteratur för foro- och medel-tid, jemförd med den samtida utom
Östersjön, ej förödmjukar det svenska snillet, och ban får antalet af
litterära minnesmärken att gå ända upp till 15,031. Om man
derifrån drager antalet af diplomer, af W. slumpvis antagna utgöra 12,000,
samt 2,499 runurkunder, af hvilka runstafvar och en stor mängd
runstenar icke hafva mycket med litteraturen att beställa, så återstå
dock öfver 500 litterära minnesmärken. Men äfven denna ziffra
angifver icke rätta förhållandet med vår medeltidslitteratur, ty för
utrönande af den litterära produktionens verkliga styrka måste man först
frånriikna alla öfversättningar samt alla de danska skrifter, dem W.
på grund deraf, att Skåne. Halland och Blekinge numera äro svenska,
upptagit i vår litteratur, samt vidare besinna, dels att i detta antal
äro Diarier, Nekrologier och dylika skrifter inräknade, dels att ensamt
folkvisorna utgöra 100 nummer. Det lilla, som ålerstår, är dock
tillräckligt att freda vår medeltid från beskyllningen för barbari.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
