Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medeltidslitteraturen.
99
mot slutet af medeltiden varit flitigt besökta, finner man
af ett yttrande af Gustaf I, som i ett bref af 1553 klagar,
"att der nu tillförene plägade vara två eller tre hundrade
djeknar, der äro nu näppeligen ett halft hundrade" *). För
menige man bestodo väl bildningselementerna
hufvudsakligast i det, som kyrkan meddelade, dels som
religionsundervisning 5), dels i form af predikningar och legender,
hvartill kommo kännedomen af lagen’, så länge det ännu var
brukligt att den årligen af lagmannen upplästes på
thin-get, samt muntligen fortplantade berättelser om fädernas
bedrifter och på samma väg spridda sånger och sagor.
Till en vårdad uppfostran i de högre stånden hörde dock,
åtminstone under 14:de seklet, att kunna läsa och skrifva;
och att äfven någongång qvinnor lärde detta, visar
exemplet af den heliga Birgitta ocli Wadstenanunnan Ingeborg,
författarinnan till det rörande kärleksbrefvet till Axel
Nilsson 6).
Som vi ofvan nämnt, tyckes folkungatiden varit en
tid af lif och väckelse inom många rigtningar. Under det
att det föregående tidehvarfvet är föga fruktbart på vittra
och lärda frambringelser, så diktas under detta våra flesta
folkvisor, omskrifvas och förbättras våra gamla
landskapslagar samt utfärdas en allmän landslag, uppträder
heliga Birgitta, det obestridligen största poetiska snille,
som Sverige under medeltiden frambragt, göres den första
bibelöfversättning ocli införlifvas med vår litteratur genom
de s. k. "Eufemias Visor" och "Alexandri Magni historia"
4) Se företrädesvis Reuterdahl, Sv. Kyrkans Historia. Hl. 2.
s. 397—404 och Anjou, Svenska Kyrkoreformationens historia.
Upsala 1850. I. s. 45, 46. Wieselgren, s. o. II. s. 158—9 s. 193.
Geijer, s. o. I. i. s. 22ß. Strinnholm, s. o. II. s. 537. — 5) Kring
1380 uppmanade Linköpingsbiskopen Nicolaus Hermanni sina prester
att predika och framställa för åhörarne Fader vår. Tron, A ve Maria,
de 10 buden och de sju barmhertighetens verk. Och 60 år derefter
stadgade erkebiskop Nicolaus Ragvaldi och hans lydbiskopar vid
pro-vinsialmötet i Söderköping 1441." att Fader Vår, Tron och Ave Maria
skulle öfversättas på modersmålet och af kyrkoherdarna hvarje sön-
och högtidsdag uppläsas. Anjou, s. o. s. 49. — ü) Aftryckt på
flera ställen, bland andra i Lindeblads Svenska Sången. I. s. 125.
1*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
