Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUMA.MSJIEN.
137
teraturen; de gamles verk framdrogos ur siua gömsleu,
man skydde ingen möda för att leta rätt på dem, och i
Orienten som i Occidenten gingo oförtrutna lärda på
spår-.jagt efter handskrifter. De funna skatterna gjordes
tillgängliga genom afskrifter, och längre fram bidrog
bok-tryckerikonsten till deras och bildningens spridande.
Samtidigt började kampen mot skolastiken. Vände sig än
dessa nya filologer med förkärlek mot det språkbarbari,
som herrskade inom den lärda verlden, och gick deras
sträfvan företrädesvis ut på att återställa romarspråket i
all dess höga skönhet och renhet; så var det dock icke
ensamt ett filologiskt intresse, som drog den
bildnings-törstande till detta nyuppståndua Pompejii. Man hade
äfven öga för det sköna, som der var att finna, man
lyssnade begärligt till de stora sanningar, som forntiden
uttalat, och man såg i dem en mägtig hafstång för slägtets
uppfostran till de dygder, som engång prydde cle
verlds-beherrskande förfäderna. Med rätta bära också dessa
filologer namnet humanister. Från Italien spridde sig
humanismen öfver Frankrike. England. Holland och från
sednare stället till Tyskland. Det var i medlet af 15:de
århundradet, som på uppmaning af holländaren Thomas
v. Kempen trenne tyskar begåfvo sig till Italien för att
inhemta den nya vetenskapen.
För den italienska humanismen var till en början den
moraliska ståndpunkten eller sträfvan att genom antiken
verka en sedlig förbättring ingalunda främmande; men
snart utbyttes denna ståndpunkt mot en rent estetisk.
Stamfrändskapen gjorde att man lättare lefde sig in uti
de gamle författarnes anda, ja, för att visa sig som deras
värdiga ättlingar, tillegnade man sig äfven antikens
skenvisdom och sedliga brister, troende sig med Plato stå
öfver kristendomen. Icke så i Tyskland. Der antog
humanismen från början en annan gestalt ocli satte sig ett helt
annat mål. Man skred genast till den vunna insigtens
användande på verkligheten, och man underkastade den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
